<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=AlbiniusH</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=AlbiniusH"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/AlbiniusH"/>
	<updated>2026-06-26T09:24:56Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4rtat&amp;diff=6196</id>
		<title>Hjärtat</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4rtat&amp;diff=6196"/>
		<updated>2014-12-03T12:23:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är hjärtat?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat är en [[Muskler|muskel]], den slår av sig själv. Det kallas för att den är en ickevilje styrd [[Muskler|muskel]]&amp;amp;nbsp;altso kan inte någon del i kroppen styra hjärtat. Som nyfödd slår ditt hjärta ungefär 120 slag per minut och som en elva åring slår det ungefär 90 slag i minuten. Vuxna har en puls på 70 slag per minut (vilopuls). &amp;amp;nbsp;För att träna ditt hjärta, behöver du jogga i ungefär en halv timme varje vecka. Då inser ditt hjärta att istället för att slå snabbare kan det slå hårdare och långsamare, då får du bättre kondision.HEJ HEJ&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vart åker blodet?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång ditt hjärta slår ett slag pumpas syrerikt blod ut i [[Blodkärlen|artärerna]] och syrefattigt blod kommer in från [[Blodkärlen|venerna]]. [[Blodkärlen|Artärer]] är blodkärl som syrerikt blod åker i. I venerna åker blod som har varit och lämnat syre till [[Celler|cellerna]].&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur slår hjärtat?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kanske undrar &amp;quot;hur slår mitt hjärta?&amp;quot;. Jo, på ditt hjärta finns en sak som heter: &amp;quot;Sinusknutan&amp;quot;. Den skickar ut elektriska impulser till&amp;amp;nbsp;hjärtmuskulaturen och då drar hjärtat ihop sig och skickar iväg blodet, när hjärtat gör det drar den in syre och när det drar ut sig igen andas man ut syret och så fortsäterdet.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Inuti hjärtat  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns fyra rum i ditt hjärta - två förmak och två kammare. Mellan rummen sitter något som heter &amp;quot;klaffar&amp;quot;. Det är dörrar som öppnas bara på ett hål så blod från venerna inte går ut i samma hål som det kom in i. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; Blodflödet i hjärtat &amp;lt;br&amp;gt; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syrefattigt venöst blod från hela kroppen kommer in i höger förmak via övre och undre hålvenernar leds ner till höger kammare. Härifrån pumpas blodet tillbaka till hjärtat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Sjukdomar &amp;lt;br&amp;gt;Många sjukdomar är ärftliga. Det är sjukdomar som beror på ärvda anlag (gener) Vissa sjukdomar beror på en enda gen. Man känner till cirka 6 000 sådana sjukdomar. Ett exempel är blödarsjuka. Andra ärftliga sjukdomar orsakas av flera gener samt levnadsvanor och livsmiljö som samverkar. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes och allergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Blodomlopp &amp;lt;br&amp;gt;Blodomlopp är ett system för transport i kroppen och består av blodkärl och hjärta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &amp;lt;br&amp;gt; Lilla och stora kretsloppet&amp;lt;br&amp;gt;Blodomloppet kan delas in i två olika kretslopp. I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtats högra halva till lungorna, där det lämnar koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat, men då kommer det till den vänstra halvan. I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva ut till alla delar av kroppen. Där lämnar blodet ifrån sig syre och näringsämnen till cellerna samtidigt som det tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter från cellerna. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva. I varje kretslopp finns det olika typer av blodkärl. När blodet pumpas ut från hjärtat går det genom artärer. Dessa grenar upp sig i allt tunnare artärer och till slut i kapillärer. Kapillärerna är tunnare än hårstrån. Kapillärerna har mycket tunn vägg, och därför kan syre, koldioxid och näringsämnen passera genom väggen. lungornas kapillärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. I kapillärerna ute i kroppen släpper blodet ut syre och näringsämnen till alla kroppens celler samtidigt som blodet tar upp koldioxid och andra avfallsämnen från cellerna.&amp;lt;br&amp;gt;Blodet i kapillärerna samlas sedan i vener, som för blodet tillbaka till hjärtat. lärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. I kapillärerna ute i kroppen släpper blodet ut syre och näringsämnen till alla kroppens celler samtidigt som blodet tar upp koldioxid och andra avfallsämnen från cellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blodet i kapillärerna samlas sedan i vener, som för blodet tillbaka till hjärtat. &amp;lt;br&amp;gt;Källor: NE.SE Wikipedia &amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat är en muskulärt driven pump som befinner sig i mitten av bröst korgen , mellan lungorna och pekar något mer åt vänster än höger och dras ihop regelbundet för att pumpa ut blodet genom kroppens cirkulationssystem. När man talar om hjärtat talar man om dess förmak och kammare vi människor har två kammare och två förmak . I hjärtat finns även klaffar som enkelriktar blodet vilket betyder att det gör så att blodet åker åt ett håll, vi människor har fyra klaffar.Hjärtat kan väga 250 till 350gram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Det är elektriska signaler som säger till hur snabbt hjärtat ska slå och de signalerna kommer från sinus knuten. Hjärtat slå. Sinusknuten är en liten knut bestående av muskler och nerver och sitter i vårat högra förmaks vägg. Sinus knuten skickar en elektrisk signal till en annan knut i högra förmakets nedre del som skickar signalen vidare till hela hjärtat via retlednings systemet. Retlednings systemet är muskeltrådar som kan leda elektriska signaler . Signalerna som skickats kommer till cellerna och gör så att hjärtat kan pumpa blod till resten av kroppen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Höger kammare pumpar syre fattigt blod (blod med använd luft i) genom lungartären till lungorna för på fyllning medans vänster kammare pumpar blod till resten av kroppen via aorta(våran största artär och är 2,5cm i diameter).Förmaken har tunna väggar som bara är några millimeter tjocka eftersom deras arbetas börda är liten medans vänster och höger kammare har tjockare väggar eftersom blodflödet är större där. Höger kammare har ca 5 mm tjock väg eftersom det ska motstå kraften ifrån lungkretsloppet (lilla kretsloppet), &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den vänstra kammaren har en betydligt tjockare vägg som är 1,2cm tjock för att den ska kunna stå i mot trycket ifrån stora kretsloppet. När hjärtat utsätts för ökad aktivitet te.x att du springer så pumpar det snabbare för att kroppen ska få mer syre och näring när hjärtat utsätts för sådan belastning blir väggarna tjockare och det blir lättare för hjärtat att pumpa. Vid vila slår hjärtat ca 70 slag i minuten när vi tränar kan hjärtat nå max puls som ligger runt 200 slag i minuten det beror mycket på person om det är en person som har tränat mycket slår hans hjärta långsammare än någons som är överviktig med dålig kondition. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rta &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/hj%C3%A4rta&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=%C3%96rat&amp;diff=6116</id>
		<title>Örat</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=%C3%96rat&amp;diff=6116"/>
		<updated>2014-11-26T12:22:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Människan har 2 öron för att lättare höra vart ljudet kommer ifrån. När man kolar på örat så ser man bara ytterörat.&amp;lt;br&amp;gt;När man pratar om örat så brukar man mena den synliga delen som kallas för ytterörat.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Örats delar:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Ytterörat.&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&amp;amp;nbsp;Ytterörat består av öronmusslan och den fungerar som en tratt, den tar upp ljudvågorna och leder de till hörselgången. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Mellanörat.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&amp;amp;nbsp;M&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;ellanörat&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;är en del mellan ytterörat och innerörat.&amp;lt;/span&amp;gt;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Innerörat.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&amp;amp;nbsp; Innerörat sitter på insidan av örat och sitter fast på hörselsnäckan.&amp;lt;br&amp;gt;Balanssinnet,som registrerar huvudets läge och rörelse, är knutet till fem&amp;lt;br&amp;gt; stycken vätskefyllda kammare i innerörat.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;Källor:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ra&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Ytter%C3%B6ra&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Mellan%C3%B6ra&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Inner%C3%B6ra&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&amp;lt;u&amp;gt;No-boken puls&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;No- boken &amp;amp;nbsp;sidan 72 och 73&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=%C3%96rat&amp;diff=6114</id>
		<title>Örat</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=%C3%96rat&amp;diff=6114"/>
		<updated>2014-11-26T12:16:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Människan har 2 öron för att lättare höra vart ljudet kommer ifrån. När man kolar på örat så ser man bara ytterörat.&amp;lt;br&amp;gt;När man pratar om örat så brukar man mena den synliga delen som kallas för ytterörat.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Örats delar:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Ytterörat.&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&amp;amp;nbsp;Ytterörat består av öronmusslan och den fungerar som en tratt, den tar upp ljudvågorna och leder de till hörselgången. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Mellanörat.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&amp;amp;nbsp;M&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;ellanörat&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;är en del mellan ytterörat och innerörat.&amp;lt;/span&amp;gt;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Innerörat.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&amp;amp;nbsp; Innerörat sitter på insidan av örat och sitter fast på hörselsnäckan.&amp;lt;br&amp;gt;Balanssinnet,som registrerar huvudets läge och rörelse, är knutet till fem&amp;lt;br&amp;gt; stycken vätskefyllda kammare i innerörat.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;Ballansen sitter i örat om man tappar örat så kan man inte gå. Man kan höra med örat.&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;Källor:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ra&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Ytter%C3%B6ra&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Mellan%C3%B6ra&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Inner%C3%B6ra&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&amp;lt;u&amp;gt;No-boken puls&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;No- boken &amp;amp;nbsp;sidan 72 och 73&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=HdkjWO%C3%96&amp;diff=6028</id>
		<title>HdkjWOÖ</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=HdkjWO%C3%96&amp;diff=6028"/>
		<updated>2014-11-24T10:02:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: Skapade sidan med &amp;#039;http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tjocktarm &amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tjocktarm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=6025</id>
		<title>Tjocktarm</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=6025"/>
		<updated>2014-11-24T10:00:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Tjocktarm|thumb|right]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&#039;&#039;&#039;Tjocktarm&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människan har en tjocktarm. Tjocktarmen tillhör vårt matspjälkningsystem. I tjocktarmen sugs det sista vattnet upp som tarmluddet i tunntarmen inte har sugt upp, sedan gör tjocktarmen det som är kvar av maten till avföring (bajs) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;tjocktarm är den del av tarmkanalen som sitter mellan tunntarmen och anus. Tjocktarmen innehåller bakterier som bryter ner tarminnehållet ytterligare. Det tar ungefär 3 timmar tills man ska (bajsa) för allt maten smälter. Maten åker först till magsäcken sen åker de till tvärgåendegrovtarmen. Sen åker maten till tunntarmen men de tar tid tills de smälter där häfter åker maten till blindtarmen sen forsätter maten åka till uppåtgåendegrovtarmen sen forsätter de åka till nedåtgåendegrovtarmen. TIlls de kommer till ändtarmen då kommer (bajset).&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hgxcyj&amp;diff=6023</id>
		<title>Hgxcyj</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hgxcyj&amp;diff=6023"/>
		<updated>2014-11-24T09:58:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;¨fjsao&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; &amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;¨fjsao&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Fotboll&amp;diff=6014</id>
		<title>Fotboll</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Fotboll&amp;diff=6014"/>
		<updated>2014-11-24T09:47:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Historia&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Fotboll är världens kändaste sport&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Ingen vet riktigt hur fotbollen kom till men kineserna spelade fotboll med en boll proppad med fjädrar. Om man vinner Ballon d&#039;Or så är man den bästa spelfotboll spelar man på en planaren det året. Den första Ballon d’Or delades ut 1956 och den vann Stanley Matthews.&amp;amp;nbsp;Lionel Messi har vunnit flest Ballon d’Or.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Fotboll är nu en av världens största sport. Fotboll började i England i mitten av 1800-talet.⚽️⚽️⚽️&amp;lt;br&amp;gt;Om man får gult kort är det en varning om man får två räknas det som rött och det betyder att man blir utvisad. Om det är 5 manna plan är det 5 spelare på plan , om det är 7 manna plan är man 7 på plan , om det är 9 manna plan så är det 9 på plan , om det är 11 manna plan så är det 11 på plan.&amp;lt;br&amp;gt;I Paralympics ingår fotboll för spelare med CP-skada och spelare med synskada. Tjejer spelar i ett lag , killar spelar i ett lag.&amp;amp;nbsp;När man spelar fotboll inomhus heter det futsal.&amp;amp;nbsp;Sveriges första os guld på fotboll var i London år 1948.&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Pelé&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Världens bästa spelare är Edson Arantes do Nascimento men han är mer känd som Pelé. Han har fått tre VM - guld med Brasilien.&amp;amp;nbsp;Han var väldigt snabb, han kunde springa 100 meter på 11 sekunder.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;Spelet&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Fotboll är ett lagspel med tio utespelare och en målvakt. Det går ut på att få in i bollen i motståndarens mål. Fotboll med regler kom till i England.&amp;amp;nbsp; I fotboll har man benskydd och fotbollskläder och strumpor. &amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Källor&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Böcker, ne.se, Wikipedia&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Bilar&amp;diff=6013</id>
		<title>Bilar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Bilar&amp;diff=6013"/>
		<updated>2014-11-24T09:46:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AlbiniusH: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;biifdje9ufjoidjf &amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;biifdje9ufjoidjf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AlbiniusH</name></author>
	</entry>
</feed>