<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Alicevelden</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Alicevelden"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/Alicevelden"/>
	<updated>2026-06-26T04:06:02Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Simning&amp;diff=12332</id>
		<title>Simning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Simning&amp;diff=12332"/>
		<updated>2017-11-13T13:50:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alicevelden: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Simning! &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Hur många gånger Sarah Sjöström har varit med och tävlat?&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Sarah Sjöström vann i 100 meter fjärilsim när hon fick världsrekordet. Sarah Sjöström är en av hon är värdens populäraste tävlingssimmare i Sverige. Sarah Sjöström har varit med i tävlingar 2008, 2009 och 2012.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Medaljer?&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Sverige har vunnit 26 medaljer i dom värds spelen. I ett olympiskt sommarspel har det varit ett extra spel 1906. Sverige har vunnit sammanlagt 147,5 guldmedaljer.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Hur många tävlingssimmare det finns i Sverige?&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;För tillfället finns det 10880 tävlingssimmare som är licensierade. Om vi räknar med alla sorters vattenintressen så är det 12531.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Källor:&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Sarah_Sjöström#2012.E2.80.932013&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alicevelden</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Glasspinne&amp;diff=12331</id>
		<title>Glasspinne</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Glasspinne&amp;diff=12331"/>
		<updated>2017-11-13T13:47:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alicevelden: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Glasspinnen uppfanns&amp;amp;nbsp;1922. Den uppfanns av en konditor han gjorde en glass med en pinne i mitten glassen kallades för gott humör godis. Gott humör godis var riktigt populärt på den tiden.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alicevelden</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Glasspinne&amp;diff=12330</id>
		<title>Glasspinne</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Glasspinne&amp;diff=12330"/>
		<updated>2017-11-13T13:45:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alicevelden: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Glasspinnen uppfanns&amp;amp;nbsp;1922. Den uppfanns av en konditor han gjorde en glass med en pinne i mitten glassen kallades för gott humör godis.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alicevelden</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Kemiska_reaktioner&amp;diff=12320</id>
		<title>Kemiska reaktioner</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Kemiska_reaktioner&amp;diff=12320"/>
		<updated>2017-11-13T12:43:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alicevelden: Skapade sidan med &amp;#039;== Kemiska relationer  == Är när två eller flera grundämnen blandas och då bildas en kemisk reaktion &amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Kemiska relationer  ==&lt;br /&gt;
Är när två eller flera grundämnen blandas och då bildas en kemisk reaktion&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alicevelden</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Val&amp;diff=12302</id>
		<title>Val</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Val&amp;diff=12302"/>
		<updated>2017-11-13T12:19:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alicevelden: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Val&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;Klassifiation:&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Valen tillhör familjen däggdjur. Det finns ungefär 80st olika arter. Valar finns i många arter tex blåval, Tumlare och knölval. En blåval kan väga 200 ton och dem är världens största djurart som lever och som har levt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett äldre ord för val är valfisk. Valar andas genom blåshål ovan på huvudet. De är också väldigt stora och tunga. Valarna är i samma klassifikation som tumlare och delfiner. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kännetecken:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns en art tex blåval och den kan bli 33m. Den minsta arten av valar kan bli 120cm.En blåval kan väga cirka 190kg ungefär. Dem andas genom ett blåshål på deras huvud som är väl anpassat för att kunna vara under vattnet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;Föda:&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De äter krill och bottenlevande djur som dem silar in med vatten genom barderna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;levnadsätt&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
valarna lever i flockar och i en flock simmar ca 10-50 valar. När valarna ska kommunicera i flocken så ger dem ifrån sig ett sång liknande ljud och det lätet når över 100 kilometer  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alicevelden</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Val&amp;diff=12300</id>
		<title>Val</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Val&amp;diff=12300"/>
		<updated>2017-11-13T12:18:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alicevelden: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Val&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;Klassifiation:&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Valen tillhör familjen däggdjur. Det finns ungefär 80st olika arter. Valar finns i många arter tex blåval, Tumlare och knölval. En blåval kan väga 200 ton och dem är världens största djurart som lever och som har levt &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett äldre ord för val är valfisk. Valar andas genom blåshål ovan på huvudet. De är också väldigt stora och tunga. Valarna är i samma klassifikation som tumlare och delfiner &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kännetecken:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns en art tex blåval och den kan bli 33m. Den minsta arten av valar kan bli 120cm.En blåval kan väga cirka 190kg ungefär. Dem andas genom ett blåshål på deras huvud som är väl anpassat för att kunna vara under vattnet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;Föda:&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De äter krill och bottenlevande djur som dem silar in med vatten genom barderna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;levnadsätt&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
valarna lever i flockar och i en flock simmar ca 10-50 valar. När valarna ska kommunicera i flocken så ger dem ifrån sig ett sång liknande ljud och det lätet når över 100 kilometer  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;u&amp;gt;&amp;lt;/u&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alicevelden</name></author>
	</entry>
</feed>