<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Anitaha</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Anitaha"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/Anitaha"/>
	<updated>2026-06-27T06:40:26Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gustav_Vasa_och_nya_tiden&amp;diff=14601</id>
		<title>Gustav Vasa och nya tiden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gustav_Vasa_och_nya_tiden&amp;diff=14601"/>
		<updated>2019-04-21T07:53:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;VASATIDEN &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                          NYA TIDEN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vasatiden är en viktig tid för svensk historia. I den nya tiden hände mycket saker som reformationen, successionsordningen m.m. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung och år 1527 beslutade kyrkan att Sverige skulle reformeras. Reformation betyder ungefär förbättring/förnyelse och det är ett väldigt passande namn. I Sverige innebar reformationen att vi blev protestanter och inte katoliker, och det gillade inte Katarina Jagellonica som var Johan III fru. Det var även Johan den III son Sigismund som införde katolisismen i Sverige igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Europa kom bl.a. [[boktryckarkonsten]] som man hade hämtat från Kina. Även renässansen blev populär i Europa, alla kungar ville visa att de var mäktiga och moderna. Martin Lütther var han som startade reformationen i Europa under 1500-talet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KÄLLOR www.so-rummet.se www.wikipedia.org och Från vikingarna till Gustav den III, PULS historia grundbok&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Samer&amp;diff=14074</id>
		<title>Samer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Samer&amp;diff=14074"/>
		<updated>2018-09-11T09:34:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning. De lever i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deras land heter Sápmi. Sápmi är indelat i samebyar. (En sameby är ett landområde med renbetesmarker och en sammanslutning av renägare som tillsammans bedriver renskötsel.) Deras rätt till marken för renskötsel hotas av att andra vill öppna gruvor, bygga turistanläggningar mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samerna har funnits här ca 10 000 år. Först livnärde de sig på fiske och jakt. Sedan började de ha tamrenar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De följde renarnas vandring under året. Nu är de bofasta och använder skoter, motorcyklar och helikopter för att nå renarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renarna är uppe på fjället på sommaren men de vandrar ner till skogarna på vintern eftersom de inte hittar någon mat på fjället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom de har tillgång till ren så äter de mycket renkött. De säger att det är det nyttigaste och godaste köttet. Köttet är magert och innehåller mycket Omega3-fett. Renköttet har en kraftig smak och behöver inte kryddas så mycket. Man röker en del renkött. Annat torkar man och röker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är bara samer som får äga renar. Många samer kan inte leva på enbart renskötsel utan de har även andra jobb. Hälften av kalvarna blir dödade av rovdjur varje år i den sameby filmen vi tittade på handlade om.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samerna har haft en egen religion men de tvingades att bli kristna. Deras religiösa föremål brändes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom Samernas språk, samiska, finns tre olika dialekter. Det är inte säkert att samer med olika dialekt förstår varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I sameskolan läser man även samiska och om saker man behöver veta för att vara renskötare förutom de ämnen vi läser i svenska skolan. Sameskolan har en egen läroplan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samernas egen sång kallas jojk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deras dräkter kallas kolt. Koltens färger och mönster visar vilken sameby man kommer från.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden bodde samerna i kåtor. Det finns torvkåtor som är byggda av naturmaterial och stod där samerna bodde när de följde renarnas vandringar. När de inte användes längre återgick byggmaterialet till naturen och efter ett tag fanns de inte längre. Det fanns också tältkåtor som man kunde ta med sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lilla aktuellt:|Samer - vilka är de? Lilla Aktuellt förklarar! https://www.youtube.com/watch?v=FE2KBMDy-ds&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rennäringen i Idre Sameby: |Rennäringen i Idre Sameby https://www.youtube.com/results?search_query=+Renn%C3%A4ringen+i+Idre+Sameby&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Samer&amp;diff=14073</id>
		<title>Samer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Samer&amp;diff=14073"/>
		<updated>2018-09-11T09:23:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: Skapade sidan med &amp;#039;Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning. De lever i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland.  Deras land heter Sápmi. Sápmi är indelat i samebyar. (En sameby ä...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning. De lever i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deras land heter Sápmi. Sápmi är indelat i samebyar. (En sameby är ett landområde med renbetesmarker och en sammanslutning av renägare som tillsammans bedriver renskötsel.) Deras rätt till marken för renskötsel hotas av att andra vill öppna gruvor, bygga turistanläggningar mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samerna har funnits här ca 10 000 år. Först livnärde de sig på fiske och jakt. Sedan började de ha tamrenar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De följde renarnas vandring under året. Nu är de bofasta och använder skoter, motorcyklar och helikopter för att nå renarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renarna är uppe på fjället på sommaren men de vandrar ner till skogarna på vintern eftersom de inte hittar någon mat på fjället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom de har tillgång till ren så äter de mycket renkött. De säger att det är det nyttigaste och godaste köttet. Köttet är magert och innehåller mycket Omega3-fett. Renköttet har en kraftig smak och behöver inte kryddas så mycket. Man röker en del renkött. Annat torkar man och röker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är bara samer som får äga renar. Många samer kan inte leva på enbart renskötsel utan de har även andra jobb. Hälften av kalvarna blir dödade av rovdjur varje år i den sameby filmen vi tittade på handlade om.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samerna har haft en egen religion men de tvingades att bli kristna. Deras religiösa föremål brändes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom Samernas språk, samiska, finns tre olika dialekter. Det är inte säkert att samer med olika dialekt förstår varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I sameskolan läser man även samiska och om saker man behöver veta för att vara renskötare förutom de ämnen vi läser i svenska skolan. Sameskolan har en egen läroplan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samernas egen sång kallas jojk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deras dräkter kallas kolt. Koltens färger och mönster visar vilken sameby man kommer från.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden bodde samerna i kåtor. Det finns torvkåtor som är byggda av naturmaterial och stod där samerna bodde när de följde renarnas vandringar. När de inte användes längre återgick byggmaterialet till naturen och efter ett tag fanns de inte längre. Det fanns också tältkåtor som man kunde ta med sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lilla aktuellt: [[Onenote:#Måndag&amp;amp;section-id={B00ECF2A-D6C0-40A9-9C4E-7CA424CBDE6F}&amp;amp;page-id={067D89C5-A632-4BEC-9009-27D47CF73071}&amp;amp;object-id={5B54A8B7-9359-46CA-B1B3-4E9A82AF288F}&amp;amp;12&amp;amp;base-path=https://ekero.sharepoint.com/sites/4AEkebyhovskolanvt2018/SiteAssets/Anteckningsbok för 4A Ekebyhovskolan vt 2018/ Innehållsbibliotek/v 34/SO.one|Samer - vilka är de? Lilla Aktuellt förklarar!]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rennäringen i Idre Sameby: [[Onenote:#Måndag&amp;amp;section-id={B00ECF2A-D6C0-40A9-9C4E-7CA424CBDE6F}&amp;amp;page-id={067D89C5-A632-4BEC-9009-27D47CF73071}&amp;amp;object-id={5B54A8B7-9359-46CA-B1B3-4E9A82AF288F}&amp;amp;27&amp;amp;base-path=https://ekero.sharepoint.com/sites/4AEkebyhovskolanvt2018/SiteAssets/Anteckningsbok för 4A Ekebyhovskolan vt 2018/ Innehållsbibliotek/v 34/SO.one|Rennäringen i Idre Sameby]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14058</id>
		<title>Saiga</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14058"/>
		<updated>2018-07-07T15:02:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Utseende: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Saigaantilopen&#039;&#039;&#039; är Europas enda antilop. Den tillhör sliphornsdjuren som tillhör de [[Partåiga]] djuren. Den lever i flockar på [[Stäpperna]] i [[Image:Saigaantilop utbredning.jpg|thumb|right|Nuvarande utbredningsområde (gröna och röda områden). Tidigare utbredningsområde (grått område).]]Europa och Asien. Främst runt Svarta havet och Kaspiska havet. Den var utrotningshotad i början av 1900-talet. 1919 blev den blev fridlyst men får åter jagas. Den är utrotningshotad igen sedan 1990-talet. Den jagas nu för att hanens horn används till medicin i Kina. Den tvingas också flytta till nya områden när stäpperna odlas upp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Utseende&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan är ca 110-140 cm lång och 60-80 cm hög. De väger 20-50 kg. (Den är ungefär lika stor som ett [[Rådjur]].)&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har en ovanligt lång nos. Det medför att luften har en lång väg ner till lungorna. [[Image:Saiga.jpg|thumb|right]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den är passgångare. Den kan därför springa snabbt, ca 70-80 km/h, men har svårt att ta sig över kuperad mark. Den hoppar inte heller så bra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pälsen är sandfärgad på sommaren och vitfärgad på vintern. Den är tjockare på vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan blir 6-10 år men många kid dör redan inom 6 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan blir könsmogen vid 7-8 månaders ålder och hanarna vid ca 2 års ålder. Parningstiden infaller på hösten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan föder 1-2 kid i början av maj. Hon har då varit dräktig ca 140 dagar. Alla flockens kid föds inom ca 10 dagar. Honan kan få egna kid redan under sitt första levnadsår. Hon slutar växa under tiden hon är dräktig trots att hon inte växt färdigt. När kiden är födda fortsätter hon att växa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kiden föds mitt ute på stäppen där honorna lätt kan se om faror hotar. De växer snabbt och börjar äta gräs redan efter ca 10 dagar. När faror hotar trycker sig kiden mot marken och ser då ut som jordhögar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under parningstiden slåss hanarna på liv och död. Det är bara de starka hanarna som får para sig. Många hanar dör i striderna. De som överlever kan vara svaga efter parningstiden och faller lätt offer för kylan och jägare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan äter gräs och örter. På vintern har de svårt att hitta mat under det isiga snötäcket.Dess främsta fiender är rävar, stäppvargar, gamar, örnar och korpar. De ger sig främst på ungarna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Film med saigor: https://www.youtube.com/v/-VfcLGcvMcs &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Anpassning&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sommar- och vinterpälsens färg ger ett bra kamouflage. &amp;lt;br&amp;gt;Den tjockare vinterpälsen skyddar mot kylan. &amp;lt;br&amp;gt;Den långa nosen silar bort sand och damm ur luften. Den värmer också upp den kalla luften på vintern. &amp;lt;br&amp;gt;Den är passgångare för att snabbt kunna springa över stäppen som saknar skydd. &amp;lt;br&amp;gt;Ungarna föds i maj då det finns gott om mat och temperaturen är behaglig. &amp;lt;br&amp;gt;Honorna blir tidigt könsmogna. Det betyder att antalet djur ökar snabbt. &amp;lt;br&amp;gt;Att många hanar dör innebär att det finns mer mat till de dräktiga honorna under vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &amp;lt;br&amp;gt; &#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, saigaantilop, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/saigaantilop, hämtad 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Wikipedia, saigaantilop, http://sv.wikipedia.org/wiki/Saigaantilop, 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Fauna, band 4, Bokfrämjandet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14057</id>
		<title>Saiga</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14057"/>
		<updated>2018-07-07T14:56:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Utseende: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Saigaantilopen&#039;&#039;&#039; är Europas enda antilop. Den tillhör sliphornsdjuren som tillhör de [[Partåiga]] djuren. Den lever i flockar på [[Stäpperna]] i [[Image:Saigaantilop utbredning.jpg|thumb|right|Nuvarande utbredningsområde (gröna och röda områden). Tidigare utbredningsområde (grått område).]]Europa och Asien. Främst runt Svarta havet och Kaspiska havet. Den var utrotningshotad i början av 1900-talet. 1919 blev den blev fridlyst men får åter jagas. Den är utrotningshotad igen sedan 1990-talet. Den jagas nu för att hanens horn används till medicin i Kina. Den tvingas också flytta till nya områden när stäpperna odlas upp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Utseende&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan är ca 110-140 cm lång och 60-80 cm hög. De väger 20-50 kg. (Den är ungefär lika stor som ett [[Rådjur]].)&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har en ovanligt lång nos. Det medför att luften har en lång väg ner till lungorna. [[Image:Saiga.jpg|thumb|right]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den är passgångare. Den kan därför springa snabbt, ca 70-80 km/h, men har svårt att ta sig över kuperad mark. Den hoppar inte heller så bra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pälsen är sandfärgad på sommaren och vitfärgad på vintern. Den är tjockare på vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan blir 6-10 år men många kid dör redan inom 6 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan blir könsmogen vid 7-8 månaders ålder och hanarna vid ca 2 års ålder. Parningstiden infaller på hösten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan föder 1-2 kid i början av maj. Hon har då varit dräktig ca 140 dagar. Alla flockens kid föds inom ca 10 dagar. Honan kan få egna kid redan under sitt första levnadsår. Hon slutar växa under tiden hon är dräktig trots att hon inte växt färdigt. När kiden är födda fortsätter hon att växa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kiden föds mitt ute på stäppen där honorna lätt kan se om faror hotar. De växer snabbt och börjar äta gräs redan efter ca 10 dagar. När faror hotar trycker sig kiden mot marken och ser då ut som jordhögar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under parningstiden slåss hanarna på liv och död. Det är bara de starka hanarna som får para sig. Många hanar dör i striderna. De som överlever kan vara svaga efter parningstiden och faller lätt offer för kylan och jägare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan äter gräs och örter. På vintern har de svårt att hitta mat under det isiga snötäcket.Dess främsta fiender är rävar, stäppvargar, gamar, örnar och korpar. De ger sig främst på ungarna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Film med saigor: [https://www.youtube.com/v/-VfcLGcvMcs] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Anpassning&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sommar- och vinterpälsens färg ger ett bra kamouflage. &amp;lt;br&amp;gt;Den tjockare vinterpälsen skyddar mot kylan. &amp;lt;br&amp;gt;Den långa nosen silar bort sand och damm ur luften. Den värmer också upp den kalla luften på vintern. &amp;lt;br&amp;gt;Den är passgångare för att snabbt kunna springa över stäppen som saknar skydd. &amp;lt;br&amp;gt;Ungarna föds i maj då det finns gott om mat och temperaturen är behaglig. &amp;lt;br&amp;gt;Honorna blir tidigt könsmogna. Det betyder att antalet djur ökar snabbt. &amp;lt;br&amp;gt;Att många hanar dör innebär att det finns mer mat till de dräktiga honorna under vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &amp;lt;br&amp;gt; &#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, saigaantilop, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/saigaantilop, hämtad 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Wikipedia, saigaantilop, http://sv.wikipedia.org/wiki/Saigaantilop, 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Fauna, band 4, Bokfrämjandet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14056</id>
		<title>Saiga</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14056"/>
		<updated>2018-07-07T14:51:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Saigaantilopen&#039;&#039;&#039; är Europas enda antilop. Den tillhör sliphornsdjuren som tillhör de [[Partåiga]] djuren. Den lever i flockar på [[Stäpperna]] i [[Image:Saigaantilop utbredning.jpg|thumb|right|Nuvarande utbredningsområde (gröna och röda områden). Tidigare utbredningsområde (grått område).]]Europa och Asien. Främst runt Svarta havet och Kaspiska havet. Den var utrotningshotad i början av 1900-talet. 1919 blev den blev fridlyst men får åter jagas. Den är utrotningshotad igen sedan 1990-talet. Den jagas nu för att hanens horn används till medicin i Kina. Den tvingas också flytta till nya områden när stäpperna odlas upp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Utseende&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan är ca 110-140 cm lång och 60-80 cm hög. De väger 20-50 kg. (Den är ungefär lika stor som ett [[Rådjur]].)&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har en ovanligt lång nos. Det medför att luften har en lång väg ner till lungorna. [[Image:Saiga.jpg|thumb|right]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den är passgångare. Den kan därför springa snabbt, ca 70-80 km/h, men har svårt att ta sig över kuperad mark. Den hoppar inte heller så bra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pälsen är sandfärgad på sommaren och vitfärgad på vintern. Den är tjockare på vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan blir 6-10 år men många kid dör redan inom 6 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan blir könsmogen vid 7-8 månaders ålder och hanarna vid ca 2 års ålder. Parningstiden infaller på hösten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan föder 1-2 kid i början av maj. Hon har då varit dräktig ca 140 dagar. Alla flockens kid föds inom ca 10 dagar. Honan kan få egna kid redan under sitt första levnadsår. Hon slutar växa under tiden hon är dräktig trots att hon inte växt färdigt. När kiden är födda fortsätter hon att växa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kiden föds mitt ute på stäppen där honorna lätt kan se om faror hotar. De växer snabbt och börjar äta gräs redan efter ca 10 dagar. När faror hotar trycker sig kiden mot marken och ser då ut som jordhögar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under parningstiden slåss hanarna på liv och död. Det är bara de starka hanarna som får para sig. Många hanar dör i striderna. De som överlever kan vara svaga efter parningstiden och faller lätt offer för kylan och jägare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan äter gräs och örter. På vintern har de svårt att hitta mat under det isiga snötäcket.Dess främsta fiender är rävar, stäppvargar, gamar, örnar och korpar. De ger sig främst på ungarna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.youtube.com/v/-VfcLGcvMcs] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Anpassning&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sommar- och vinterpälsens färg ger ett bra kamouflage. &amp;lt;br&amp;gt;Den tjockare vinterpälsen skyddar mot kylan. &amp;lt;br&amp;gt;Den långa nosen silar bort sand och damm ur luften. Den värmer också upp den kalla luften på vintern. &amp;lt;br&amp;gt;Den är passgångare för att snabbt kunna springa över stäppen som saknar skydd. &amp;lt;br&amp;gt;Ungarna föds i maj då det finns gott om mat och temperaturen är behaglig. &amp;lt;br&amp;gt;Honorna blir tidigt könsmogna. Det betyder att antalet djur ökar snabbt. &amp;lt;br&amp;gt;Att många hanar dör innebär att det finns mer mat till de dräktiga honorna under vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &amp;lt;br&amp;gt; &#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, saigaantilop, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/saigaantilop, hämtad 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Wikipedia, saigaantilop, http://sv.wikipedia.org/wiki/Saigaantilop, 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Fauna, band 4, Bokfrämjandet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14055</id>
		<title>Saiga</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Saiga&amp;diff=14055"/>
		<updated>2018-07-07T14:40:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Saigaantilopen&#039;&#039;&#039; är Europas enda antilop. Den tillhör sliphornsdjuren som tillhör de [[Partåiga]] djuren. Den lever i flockar på [[Stäpperna]] i [[Image:Saigaantilop utbredning.jpg|thumb|right|Nuvarande utbredningsområde (gröna och röda områden). Tidigare utbredningsområde (grått område).]]Europa och Asien. Främst runt Svarta havet och Kaspiska havet. Den var utrotningshotad i början av 1900-talet. 1919 blev den blev fridlyst men får åter jagas. Den är utrotningshotad igen sedan 1990-talet. Den jagas nu för att hanens horn används till medicin i Kina. Den tvingas också flytta till nya områden när stäpperna odlas upp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Utseende&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan är ca 110-140 cm lång och 60-80 cm hög. De väger 20-50 kg. (Den är ungefär lika stor som ett [[Rådjur]].)&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har en ovanligt lång nos. Det medför att luften har en lång väg ner till lungorna. [[Image:Saiga.jpg|thumb|right]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den är passgångare. Den kan därför springa snabbt, ca 70-80 km/h, men har svårt att ta sig över kuperad mark. Den hoppar inte heller så bra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pälsen är sandfärgad på sommaren och vitfärgad på vintern. Den är tjockare på vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan blir 6-10 år men många kid dör redan inom 6 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan blir könsmogen vid 7-8 månaders ålder och hanarna vid ca 2 års ålder. Parningstiden infaller på hösten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Honan föder 1-2 kid i början av maj. Hon har då varit dräktig ca 140 dagar. Alla flockens kid föds inom ca 10 dagar. Honan kan få egna kid redan under sitt första levnadsår. Hon slutar växa under tiden hon är dräktig trots att hon inte växt färdigt. När kiden är födda fortsätter hon att växa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kiden föds mitt ute på stäppen där honorna lätt kan se om faror hotar. De växer snabbt och börjar äta gräs redan efter ca 10 dagar. När faror hotar trycker sig kiden mot marken och ser då ut som jordhögar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under parningstiden slåss hanarna på liv och död. Det är bara de starka hanarna som får para sig. Många hanar dör i striderna. De som överlever kan vara svaga efter parningstiden och faller lätt offer för kylan och jägare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saigan äter gräs och örter. På vintern har de svårt att hitta mat under det isiga snötäcket.Dess främsta fiender är rävar, stäppvargar, gamar, örnar och korpar. De ger sig främst på ungarna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.youtube.com/v/-VfcLGcvMcs Film med saigor.] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Anpassning&#039;&#039;&#039;:  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sommar- och vinterpälsens färg ger ett bra kamouflage. &amp;lt;br&amp;gt;Den tjockare vinterpälsen skyddar mot kylan. &amp;lt;br&amp;gt;Den långa nosen silar bort sand och damm ur luften. Den värmer också upp den kalla luften på vintern. &amp;lt;br&amp;gt;Den är passgångare för att snabbt kunna springa över stäppen som saknar skydd. &amp;lt;br&amp;gt;Ungarna föds i maj då det finns gott om mat och temperaturen är behaglig. &amp;lt;br&amp;gt;Honorna blir tidigt könsmogna. Det betyder att antalet djur ökar snabbt. &amp;lt;br&amp;gt;Att många hanar dör innebär att det finns mer mat till de dräktiga honorna under vintern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &amp;lt;br&amp;gt; &#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, saigaantilop, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/saigaantilop, hämtad 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Wikipedia, saigaantilop, http://sv.wikipedia.org/wiki/Saigaantilop, 2015-04-23&amp;lt;br&amp;gt;Fauna, band 4, Bokfrämjandet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Ren&amp;diff=14054</id>
		<title>Ren</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Ren&amp;diff=14054"/>
		<updated>2018-07-06T19:13:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Renen fanns förut vild i Sverige. Nu finns det bara tama renar i Norrland. De sköts av [[Samer|samerna]]. Både rentjuren och renkon har horn. Tjuren har ungefär dubbelt så stora horn som kon. Hornen fälls varje år. Tamrenarna håller ihop i stora hjordar och om sommaren går&amp;amp;nbsp; de uppe på fjällen och betar. De äter renlav, örter, videskott och gräs. Vintertid sparkar de stora gropar. Renar får 1-2 kalvar. Renen är brun med stora horn.Renen &amp;lt;br&amp;gt;Samerna bedriver idag renskötsel av tamrenar på 40% av Sveriges landyta. Den sista vildrenen sköts runt 1880. &amp;lt;br&amp;gt;Renen är det enda hjortdjuret som både honan och hanen bär horn. Hanen bär den ståtligaste kronan. Kroppslängden är upp till 210 cm, svansen är 5-20 cm och mankhöjden upp till 140 cm. Renens päls kan vara vit, brun, grå och svart. Pälsen är oftast ljusare på magen och benen, på svansen har de också ett ljust område. Pälsen är så tät så att inte ens vatten kan komma igenom när de simmar. &amp;lt;br&amp;gt;Under sommaren består renens föda av örter, gräs, svampar och olika sorters vide – och olika björkarter. På hösten brukar renarna äta gräs, löv och svampar. När snön kommer brukar de oftast äta lavar. Renar springer runt i skolan och letar mat&amp;lt;br&amp;gt;Renens parningsperiod börjar normalt i slutet av september. När kalven är en dag gammal kan den springa snabbare än en människa.&amp;lt;br&amp;gt;Renen lever i flock under större delen av sitt liv. Under parningstiden samlar hanarna ett harem av honor runt sig. Renen är normalt aktiv dygnet runt. &amp;lt;br&amp;gt;I Sverige har renens beteende ändrats, och de flesta har blivit delvis tama. Renar grymtar när de ska hålla kontakten med varandra. &amp;lt;br&amp;gt;Källor:&amp;lt;br&amp;gt;• www.wikipedia.se&amp;lt;br&amp;gt;• www.svenskadjur.se&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Ren&amp;diff=14053</id>
		<title>Ren</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Ren&amp;diff=14053"/>
		<updated>2018-07-06T19:08:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Renen fanns förut vild i Sverige. Nu finns det bara tama renar i Norrland. De sköts av samerna. Både rentjuren och renkon har horn. Tjuren har ungefär dubbelt så stora horn som kon. Hornen fälls varje år. Tamrenarna håller ihop i stora hjordar och om sommaren går&amp;amp;nbsp; de uppe på fjällen och betar. De äter renlav, örter, videskott och gräs. Vintertid sparkar de stora gropar. Renar får 1-2 kalvar. Renen är brun med stora horn.Renen &amp;lt;br&amp;gt;Samerna bedriver idag renskötsel av tamrenar på 40% av Sveriges landyta. Den sista vildrenen sköts runt 1880. &amp;lt;br&amp;gt;Renen är det enda hjortdjuret som både honan och hanen bär horn. Hanen bär den ståtligaste kronan. Kroppslängden är upp till 210 cm, svansen är 5-20 cm och mankhöjden upp till 140 cm. Renens päls kan vara vit, brun, grå och svart. Pälsen är oftast ljusare på magen och benen, på svansen har de också ett ljust område. Pälsen är så tät så att inte ens vatten kan komma igenom när de simmar. &amp;lt;br&amp;gt;Under sommaren består renens föda av örter, gräs, svampar och olika sorters vide – och olika björkarter. På hösten brukar renarna äta gräs, löv och svampar. När snön kommer brukar de oftast äta lavar. Renar springer runt i skolan och letar mat&amp;lt;br&amp;gt;Renens parningsperiod börjar normalt i slutet av september. När kalven är en dag gammal kan den springa snabbare än en människa.&amp;lt;br&amp;gt;Renen lever i flock under större delen av sitt liv. Under parningstiden samlar hanarna ett harem av honor runt sig. Renen är normalt aktiv dygnet runt. &amp;lt;br&amp;gt;I Sverige har renens beteende ändrats, och de flesta har blivit delvis tama. Renar grymtar när de ska hålla kontakten med varandra. &amp;lt;br&amp;gt;Källor:&amp;lt;br&amp;gt;• www.wikipedia.se&amp;lt;br&amp;gt;• www.svenskadjur.se&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Kebnekaise&amp;diff=14052</id>
		<title>Kebnekaise</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Kebnekaise&amp;diff=14052"/>
		<updated>2018-07-06T19:05:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kebnekaise är [[Sverige|Sveriges]] högsta berg. Kebnekaise har två toppar en sydtopp och en nordtopp. Sydtoppen är den högsta toppen. Den är 2 102 meter över havet. År 1989 bestämde man att Kebnekaise skulle bli en nationalpark.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wikipedia&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=G%C3%B6teborg&amp;diff=14051</id>
		<title>Göteborg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=G%C3%B6teborg&amp;diff=14051"/>
		<updated>2018-07-06T18:49:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Göteborg.png|thumb|right]]  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Göteborg&#039;&#039;&#039; är en stor stad i [[Sverige|Sverige]]. Göteborg är Sveriges näst största stad. Göteborg är 400 år gammal. Gustav II Adolf grundade staden 1621.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg kallas även för lilla [[London|London]]&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;. Göteborg har också tillhört [[Danmark|Danmark]], 1788 så tog Danskarna Göteborg till sitt land.&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Staden ligger på [[Västkusten|västkusten]], vid Göta älvs mynning. Göteborg har också flera grannar som heter Partille, Torslanda, Mölnlycke, Mölndal, Angered, Landvetter, Askim, Lerum, Bildal, Lindom och Floda. &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg är 405 kvadratkilometer till ytan. Det finns 522 259 invånare i Göteborg. Vi har Nordens största nöjesfällt som heter Liseberg den är jättestor. Och vi har Avenyn som är ca 1 kilometer, där står Poseidon. Bakom ligger konstmuseet. Göteborg har tre broar som binder ihop fastlandet med Hisingen. Broarna heter &amp;amp;nbsp;Götaälvbron, Angeredsbron och Älvsborgsbron. Göteborg är en svensk stad som byggdes i början av 1600-talet.&amp;amp;nbsp;       &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===    Historia ===&lt;br /&gt;
Göteborg har haft många olika namn under åren 11 stycken i Sverige och 5 stycken utanför Sverige. Gustav II Adolf gav årder att bygga Göteborg i början av 1600-talet. Det var många som inte var svenskar som levde där det vanligaste var holländare. Men det var många från England, Tyskland och Skottland. Under 1700-talet var det tiotusen som bodde där. Göteborg blev anfallna tre gånger en gång under Kalmarkriget 1611 då blev det nerbränt och två gånger under Nordiska kriget 1717 och 1719.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Göteborg byggs ===&lt;br /&gt;
Göteborg byggdes i början 1600-talet av Gustav II Adolf. Han tog dit många Holländare som fick bygga och sen bosätta sig där och bli köpmän. Ett av skälen att men byggde Göteborg var att det ligger vid vatten och dem gamla städerna hade inte haft raka gator men det skulle Göteborg få. Göteborg fick också en mur som hade zick zackmönster.  När Göteborg brann ner 1611 av den orsaken så behövde dem bygga upp staden igen. Första bebyggelsen var 1609.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hamnen ===&lt;br /&gt;
Hamnen var viktig i Göteborg för man fick in en del pengar av tull. Det var många skepp som kom in det var väldigt mycket järn som kom dit för att handla. Hamnen var den viktigaste anledningen till att man byggde Göteborg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg har bara blivit större och större och fler invånare. Nu är det nästan en miljon invånare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;http://www.so-rummet.se/search/site/g%C3%B6teborg&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_historia&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Koll på stormaktstiden, sanoma, 2012&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=G%C3%B6teborg&amp;diff=14050</id>
		<title>Göteborg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=G%C3%B6teborg&amp;diff=14050"/>
		<updated>2018-07-06T18:48:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: Gör version 14049 av Anitaha (diskussion) ogjord&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Göteborg.png|thumb|right]]  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg är en svensk stad som byggdes i början av 1600-talet. Gustav II Adolf var den som byggde Göteborg. Göteborg har blivit en väldigt stor stad en av dem största i Sverige.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Göteborg&#039;&#039;&#039; är en stor stad i [[Sverige|Sverige]]. Göteborg är Sveriges näst största stad. Göteborg är 400 år gammal. Gustav II Adolf grundade staden 1621. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg kallas även för lilla [[London|London]]&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;. Göteborg har också tillhört [[Danmark|Danmark]], 1788 så tog Danskarna Göteborg till sitt land.&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Staden ligger på [[Västkusten|västkusten]], vid Göta älvs mynning. Göteborg har också flera grannar som heter Partille, Torslanda, Mölnlycke, Mölndal, Angered, Landvetter, Askim, Lerum, Bildal, Lindom och Floda. &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg är 405 kvadratkilometer till ytan. Det finns 522 259 invånare i Göteborg. Vi har Nordens största nöjesfällt som heter Liseberg den är jättestor. Och vi har Avenyn som är ca 1 kilometer, där står Poseidon. Bakom ligger konstmuseet. Göteborg har tre broar som binder ihop fastlandet med Hisingen. Broarna heter &amp;amp;nbsp;Götaälvbron, Angeredsbron och Älvsborgsbron. Göteborg är en svensk stad som byggdes i början av 1600-talet.&amp;amp;nbsp;       &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===    Historia ===&lt;br /&gt;
Göteborg har haft många olika namn under åren 11 stycken i Sverige och 5 stycken utanför Sverige. Gustav II Adolf gav årder att bygga Göteborg i början av 1600-talet. Det var många som inte var svenskar som levde där det vanligaste var holländare. Men det var många från England, Tyskland och Skottland. Under 1700-talet var det tiotusen som bodde där. Göteborg blev anfallna tre gånger en gång under Kalmarkriget 1611 då blev det nerbränt och två gånger under Nordiska kriget 1717 och 1719.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Göteborg byggs ===&lt;br /&gt;
Göteborg byggdes i början 1600-talet av Gustav II Adolf. Han tog dit många Holländare som fick bygga och sen bosätta sig där och bli köpmän. Ett av skälen att men byggde Göteborg var att det ligger vid vatten och dem gamla städerna hade inte haft raka gator men det skulle Göteborg få. Göteborg fick också en mur som hade zick zackmönster.  När Göteborg brann ner 1611 av den orsaken så behövde dem bygga upp staden igen. Första bebyggelsen var 1609.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hamnen ===&lt;br /&gt;
Hamnen var viktig i Göteborg för man fick in en del pengar av tull. Det var många skepp som kom in det var väldigt mycket järn som kom dit för att handla. Hamnen var den viktigaste anledningen till att man byggde Göteborg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg har bara blivit större och större och fler invånare. Nu är det nästan en miljon invånare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;http://www.so-rummet.se/search/site/g%C3%B6teborg&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_historia&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Koll på stormaktstiden, sanoma, 2012&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=G%C3%B6teborg&amp;diff=14049</id>
		<title>Göteborg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=G%C3%B6teborg&amp;diff=14049"/>
		<updated>2018-07-06T18:42:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Göteborg&#039;&#039;&#039; är Sveriges näst största stad. Den är 400 år gammal. Gustav II Adolf grundade staden 1621. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg kallas även för lilla [[London|London]]&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;. Göteborg har också tillhört [[Danmark|Danmark]], 1788 så tog Danskarna Göteborg till sitt land.&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Staden ligger på [[Västkusten|västkusten]], vid Göta älvs mynning. Göteborg har också flera grannar som heter Partille, Torslanda, Mölnlycke, Mölndal, Angered, Landvetter, Askim, Lerum, Bildal, Lindom och Floda. &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg är 405 kvadratkilometer till ytan. Det finns 522 259 invånare i Göteborg. Vi har Nordens största nöjesfällt som heter Liseberg den är jättestor. Och vi har Avenyn som är ca 1 kilometer, där står Poseidon. Bakom ligger konstmuseet. Göteborg har tre broar som binder ihop fastlandet med Hisingen. Broarna heter Götaälvbron, Angeredsbron och Älvsborgsbron. Göteborg är en svensk stad som byggdes i början av 1600-talet.&amp;amp;nbsp;       &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===    Historia ===&lt;br /&gt;
Göteborg har haft många olika namn under åren 11 stycken i Sverige och 5 stycken utanför Sverige. Gustav II Adolf gav årder att bygga Göteborg i början av 1600-talet. Det var många som inte var svenskar som levde där det vanligaste var holländare. Men det var många från England, Tyskland och Skottland. Under 1700-talet var det tiotusen som bodde där. Göteborg blev anfallna tre gånger en gång under Kalmarkriget 1611 då blev det nerbränt och två gånger under Nordiska kriget 1717 och 1719.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Göteborg byggs ===&lt;br /&gt;
Göteborg byggdes i början 1600-talet av Gustav II Adolf. Han tog dit många Holländare som fick bygga och sen bosätta sig där och bli köpmän. Ett av skälen att men byggde Göteborg var att det ligger vid vatten och dem gamla städerna hade inte haft raka gator men det skulle Göteborg få. Göteborg fick också en mur som hade zick zackmönster.  När Göteborg brann ner 1611 av den orsaken så behövde dem bygga upp staden igen. Första bebyggelsen var 1609.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hamnen ===&lt;br /&gt;
Hamnen var viktig i Göteborg för man fick in en del pengar av tull. Det var många skepp som kom in det var väldigt mycket järn som kom dit för att handla. Hamnen var den viktigaste anledningen till att man byggde Göteborg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Göteborg har bara blivit större och större och fler invånare. Nu är det nästan en miljon invånare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;http://www.so-rummet.se/search/site/g%C3%B6teborg&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_historia&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Koll på stormaktstiden, sanoma, 2012&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=14048</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=14048"/>
		<updated>2018-07-06T17:41:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Skelett.png|thumb|Människans skelett]]&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelettet &#039;&#039;&#039;är som kroppens byggställning, det är den som gör så att vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi, med hjälp av muskler, kan röra oss och göra saker med våran kropp. Det skyddar också olika organ inne i våran kropp.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet hos en vuxen människa består av 206 till 220 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Men man kan fortfarande bryta skelettet. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket [[kalk]].  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas [[benmärg]]. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. Den översta delen av skelettet kallas kraniet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott.  Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter [[brosk]] som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitits ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kul-led, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, t.ex. kräftan och skorpion. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben bredvid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad i mellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt [[öra]] så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8333</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8333"/>
		<updated>2016-03-08T08:47:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Musklerna, som är fästa vid skelettet, kan dra ihop sig och då skapas rörelser i leder och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Musklerna skyddar de inre organen t.ex magsäcken, lungor, hjärta och lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Musklerna används när vi talar, sväljer och tuggar  samt visar känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De hjälper oss också att ha kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Musklernas rörelse hjälper oss att hålla kroppstemperaturen genom värmeutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
[[File:Muskler.jpg|thumb|En muskels uppbyggnad. Bilden visar skelettmuskulaturens uppbyggnad. Andra typer av muskelvävnad har en något annorlunda uppbyggnad.]]&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Ordet muskel betyder liten mus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är kolhydrater och syre. Musklernas &amp;quot;mat&amp;quot; är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. De får sin energi (atp) från en liten del av cellen som kallas mitokondrien som behöver syre (O&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) och kolhydrater för att producera vatten (H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;O), koldioxid (CO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) och energi (atp). Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[HjÃ¤rtat|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. Dom musklerna som vi inte kan styra över kallas, Glatta muskler och sen finns det Skelettmuskler som vi kan styra över. Till slut har vi hjärtmuskeln som styrs av elektriska signaler. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns till exempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När man får träningsverk kan det göra väldigt ont, Men det är bara bra. Det betyder att msuklerna har spräckts och när dom växer upp igen blir dom större och starkare. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8328</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8328"/>
		<updated>2016-03-07T14:39:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
[[File:Muskler.jpg|thumb|En muskels uppbyggnad. Bilden visar skelettmuskulaturens uppbyggnad. Andra typer av muskelvävnad har en något annorlunda uppbyggnad.]]&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Ordet muskel betyder liten mus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är kolhydrater och syre. Musklernas &amp;quot;mat&amp;quot; är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. De får sin energi (atp) från en liten del av cellen som kallas mitokondrien som behöver syre (O&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) och kolhydrater för att producera vatten (H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;O), koldioxid (CO2) och energi (atp). Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[HjÃ¤rtat|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. Dom musklerna som vi inte kan styra över kallas, Glatta muskler och sen finns det Skelettmuskler som vi kan styra över. Till slut har vi hjärtmuskeln som styrs av elektriska signaler. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns till exempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När man får träningsverk kan det göra väldigt ont, Men det är bara bra. Det betyder att msuklerna har spräckts och när dom växer upp igen blir dom större och starkare. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8327</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8327"/>
		<updated>2016-03-07T14:31:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
[[File:Muskler.jpg|thumb|En muskels uppbyggnad. Bilden visar skelettmuskulaturens uppbyggnad. Andra typer av muskelvävnad har en något annorlunda uppbyggnad.]]&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Ordet muskel betyder liten mus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är kolhydrater och syre. Musklernas &amp;quot;mat&amp;quot; är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. De får sin energi (atp) från en liten del av cellen som kallas mitokondrien som behöver syre (O2) och kolhydrater för att producera vatten (H2O), koldioxid (CO2) och energi (atp). Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[HjÃ¤rtat|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. Dom musklerna som vi inte kan styra över kallas, Glatta muskler och sen finns det Skelettmuskler som vi kan styra över. Till slut har vi hjärtmuskeln som styrs av elektriska signaler. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När man får träningsverk kan det göra väldigt ont, Men det är bara bra. Det betyder att msuklerna har spräckts och när dom växer upp igen blir dom större och starkare. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8326</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8326"/>
		<updated>2016-03-07T14:29:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Musklerna behöver mat och syre: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
[[File:Muskler.jpg|thumb|En muskels uppbyggnad. Bilden visar skelettmuskulaturens uppbyggnad. Andra typer av muskelvävnad har en något annorlunda uppbyggnad.]]&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Ordet muskel betyder liten mus.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är kolhydrater och syre. Musklernas &amp;quot;mat&amp;quot; är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. De får sin energi (atp) från en liten del av cellen som kallas mitokondrien som behöver syre (O2) och kolhydrater för att producera vatten (H2O), koldioxid (CO2) och energi (atp). Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[HjÃ¤rtat|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. Dom musklerna som vi inte kan styra över kallas, Glatta muskler och sen finns det Skelettmuskler som vi kan styra över. Till slut har vi hjärtmuskeln som styrs av elektriska signaler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När man får träningsverk kan det göra väldigt ont, Men det är bara bra. Det betyder att msuklerna har spräckts och när dom växer upp igen blir dom större och starkare. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8307</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8307"/>
		<updated>2016-02-29T10:43:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
[[File:Muskler.jpg|thumb|En muskels uppbyggnad. Bilden visar skelettmuskulaturens uppbyggnad. Andra typer av muskelvävnad har en något annorlunda uppbyggnad.]]&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Ordet muskel betyder liten mus.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är kolhydrater och syre. Musklernas &amp;quot;mat&amp;quot; är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. Dem får sin energi (atp) från en liten del av cellen som kallas mitokondrien som behöver syre (o2) och kolhydrater för att produsera vatten (h2o), koldioxid (c2o) och energi (atp). Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[HjÃ¤rtat|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. Dom musklerna som vi inte kan styra över kallas, Glatta muskler och sen finns det Skelettmuskler som vi kan styra över. Till slut har vi hjärtmuskeln som styrs av elektriska signaler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När man får träningsverk kan det göra väldigt ont, Men det är bara bra. Det betyder att msuklerna har spräckts och när dom växer upp igen blir dom större och starkare. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A4ningsv%C3%A4rk&amp;diff=8306</id>
		<title>Träningsvärk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A4ningsv%C3%A4rk&amp;diff=8306"/>
		<updated>2016-02-29T10:24:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== &#039;&#039;&#039;Varför får vi träningsvärk?&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
När musklerna jobbar hårt och inte får tillräckligt med syre får man träningsvärk, särskilt de som är oträndade. Då bildas mjölksyra i muskeln. Träningsvärk kan också bero på att man har sträckt en muskel så att muskelfibrerna har skadats. Om man anstränger sig mer än vanligt, eller om man  har gjort en rörelse som man inte är van vid blir musklerna ömma. Träningsvärk kan göra ont, men det är inte farligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur undviker man träningsvärk? ===&lt;br /&gt;
Om man värmer upp sig innan man tränar är chansen mindre att man får träningsvärk. Efter man tränat ska man också stretcha för att undvika värken, du kan också göra rörelserna en gång till men lugnare den här gången.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Övrigt ===&lt;br /&gt;
Man får träningsvärk först 12-48 timmar efter man tränat, och den brukar normalt försvinna efter 3-5 dygn. När du har träningsvärk ska man försöka undvika träning som ger smärta. De muskler som man har träningsvärk i måste få vila så de hinner bli ännu starkare, men om man däremot fortsätter att anstränga musklerna hinner de inte återhämta och stärka upp sig och det kan då ta ännu längre tid för träningsvärken att försvinna.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, träningsvärk.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/träningsvärk&amp;lt;time&amp;gt;(hämtad 2016-02-24)&amp;lt;/time&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Spektrum Biologi, (2009), Liber AB, Stockholm&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Utkik Biologi 4-6, (2014), Gleerups Utbildnings AB, Malmö&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Koll på NO, Bi Fy Ke, (2012), Sanoma Utbildning, Stockholm&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8297</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8297"/>
		<updated>2016-02-25T08:52:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Om inte vi skulle haft leder skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pusselbitar. Skelettet håller ihop med hjälp av senor, leder och ledband. Vi har över 100 leder. Leder gör så att skelettet kan röra sig. I lederna finns det ledvätska som smörjer ledytorna så att de glider lättare mot varandra.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns några olika sorters leder i kroppen. Runtom lederna sitter starka band som håller ihop benen, som kallas för ledband eller ligament.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika sorters leder ===&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. Gångjärnsleder finns i t.ex tår och fingrar och göra att man kan böja upp och ner.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på en burk. Vridleder är leder som gör att vi kan vrida på t.ex huvudet.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. Det är kulleder som gör att benen kan vrida sig i flera riktningar.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig anslutning mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer än två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut? ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan de båda benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. [[Brosk]] är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk, korsband, lårben, ledband, menisk, vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Visste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Brosk&amp;diff=8296</id>
		<title>Brosk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Brosk&amp;diff=8296"/>
		<updated>2016-02-25T08:40:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Längst ut på ben-ändarna sitter brosk. Brosk är ungefär som ben fast mjukare och mer elastiskt. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra, eftersom att då hade det gnisslat när du gått vilket hade lätt till att benet slitits ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man är bebis så finns det brosk lite överallt i skelettet, särskilt där man växer. Men när man har växt klart minskar brosket, då blir det till ben. Brosket minskar också [[friktion]] mellan [[Skelett|skelettet]] så att det är lättare för skelettbenen att glida mot varandra när vi böjer och sträcker benen. Friktion är hur mycket eller lite något glider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt, det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, brosk, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/brosk (hämtad 2016-02-23)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Brosk&amp;diff=8295</id>
		<title>Brosk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Brosk&amp;diff=8295"/>
		<updated>2016-02-25T08:40:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Längst ut på ben-ändarna sitter brosk. Brosk är ungefär som ben fast mjukare och mer elastiskt. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra, eftersom att då hade det gnisslat när du gått vilket hade lätt till att benet slitits ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man är bebis så finns det brosk lite överallt i skelettet, särskilt där man växer. Men när man har växt klart minskar brosket, då blir det till ben. Brosket minskar också [[friktion]] mellan [[Skelett|skelettet]] så att det är lättare för skelettbenen att glida mot varandra när vi böjer och sträcker benen. Friktion är hur mycket eller lite något glider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nationalencyklopedin, brosk, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/brosk (hämtad 2016-02-23)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8294</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8294"/>
		<updated>2016-02-25T08:37:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Skelett.png|thumb|Människans skelett]]&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelettet &#039;&#039;&#039;är som kroppens byggställning, det är den som gör så att vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi, med hjälp av muskler, kan röra oss och göra saker med våran kropp. De skyddar också olika organ inne i våran kropp.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet hos en vuxen människa består av 206 till 220 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Men man kan fortfarande bryta skelettet. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket [[kalk]].  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas [[benmärg]]. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. Den översta delen av skelettet kallas kraniet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott.  Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter [[brosk]] som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kul-led, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, t.ex. kräftan och skorpion. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben bredvid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad i mellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt [[öra]] så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8226</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8226"/>
		<updated>2016-02-23T08:48:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Skelett.png|thumb|Människans skelett]]&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelettet&#039;&#039;&#039; är som kroppens byggställning, det är den som gör så att vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 till 220 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Men man kan fortfarande bryta skelettet. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. Den översta delen av skelettet kallas kraniet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad i mellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt [[öra]] så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8210</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8210"/>
		<updated>2016-02-21T11:53:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Skelett.png|thumb|Människans skelett]]&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelettet&#039;&#039;&#039; är som kroppens byggställning det är den som gör som vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Man kan bryta armen i kroppen. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den översta delen av skelletet kallas kraniet.&lt;br /&gt;
vi människor har mer än 200 ben i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad imellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8209</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8209"/>
		<updated>2016-02-21T11:49:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Skelett.png|thumb|Människans skelett]]&lt;br /&gt;
Skelettet är som kroppens byggställning det är den som gör som vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Man kan bryta armen i kroppen. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den översta delen av skelletet kallas kraniet.&lt;br /&gt;
vi människor har mer än 200 ben i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad imellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:Anv%C3%A4ndardiskussion:Anitaha/V%C3%A4lkommen!/svar&amp;diff=8208</id>
		<title>Tråd:Användardiskussion:Anitaha/Välkommen!/svar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:Anv%C3%A4ndardiskussion:Anitaha/V%C3%A4lkommen!/svar&amp;diff=8208"/>
		<updated>2016-02-21T11:13:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: Svar på Välkommen!&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Jag undrar hur man gör för att lägga in en bild i wikimini. Jag lyckades ladda ner en bild till wikimini stock men lyckas inte få den därifrån till artikeln i wikimini.&lt;br /&gt;
Hur gör jag? Har gjort det tidigare men känner inte igen mig.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8207</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8207"/>
		<updated>2016-02-21T11:09:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skelettet är som kroppens byggställning det är den som gör som vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Man kan bryta armen i kroppen. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den översta delen av skelletet kallas kraniet.&lt;br /&gt;
vi människor har mer än 200 ben i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad imellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8206</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8206"/>
		<updated>2016-02-21T11:03:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
Skelett.png/Människans skelett&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;Skelettet är som kroppens byggställning det är den som gör som vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Man kan bryta armen i kroppen. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den översta delen av skelletet kallas kraniet.&lt;br /&gt;
vi människor har mer än 200 ben i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad imellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Skelet|thumb|right]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4rtat&amp;diff=8201</id>
		<title>Hjärtat</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4rtat&amp;diff=8201"/>
		<updated>2016-02-20T12:45:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Vad är hjärtat? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är hjärtat?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat är en [[Muskler|muskel]], den slår av sig själv. Det kallas för att den är en ickevilje styrd [[Muskler|muskel]]&amp;amp;nbsp;alltså kan inte någon del i kroppen styra hjärtat. Som nyfödd slår ditt hjärta ungefär 120 slag per minut och som en elva åring slår det ungefär 90 slag i minuten. Vuxna har en puls på 70 slag per minut (vilopuls). &amp;amp;nbsp;För att träna ditt hjärta, behöver du jogga i ungefär en halv timme varje vecka. Då inser ditt hjärta att istället för att slå snabbare kan det slå hårdare och långsamare, då får du bättre kondision.HEJ HEJ&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vart åker blodet?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång ditt hjärta slår ett slag pumpas syrerikt blod ut i [[Blodkärlen|artärerna]] och syrefattigt blod kommer in från [[Blodkärlen|venerna]]. [[Blodkärlen|Artärer]] är blodkärl som syrerikt blod åker i. I venerna åker blod som har varit och lämnat syre till [[Celler|cellerna]].&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur slår hjärtat?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kanske undrar &amp;quot;hur slår mitt hjärta?&amp;quot;. Jo, på ditt hjärta finns en sak som heter: &amp;quot;Sinusknutan&amp;quot;. Den skickar ut elektriska impulser till&amp;amp;nbsp;hjärtmuskulaturen och då drar hjärtat ihop sig och skickar iväg blodet, när hjärtat gör det drar den in syre och när det drar ut sig igen andas man ut syret och så fortsäterdet.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Inuti hjärtat  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns fyra rum i ditt hjärta - två förmak och två kammare. Mellan rummen sitter något som heter &amp;quot;klaffar&amp;quot;. Det är dörrar som öppnas bara på ett håll så blod från venerna inte går ut i samma hål som det kom in i. Om vi inte hade klaffar skulle kroppen få för mycket blod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; Blodflödet i hjärtat &amp;lt;br&amp;gt; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syrefattigt venöst blod från hela kroppen kommer in i höger förmak via övre och undre hålvenernar leds ner till höger kammare. Härifrån pumpas blodet tillbaka till hjärtat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;Sjukdomar &amp;lt;br&amp;gt;Många sjukdomar är ärftliga. Det är sjukdomar som beror på ärvda anlag (gener) Vissa sjukdomar beror på en enda gen. Man känner till cirka 6 000 sådana sjukdomar. Ett exempel är blödarsjuka. Andra ärftliga sjukdomar orsakas av flera gener samt levnadsvanor och livsmiljö som samverkar. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes och allergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;Blodomlopp &amp;lt;br&amp;gt;Blodomlopp är ett system för transport i kroppen och består av blodkärl och hjärta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &amp;lt;br&amp;gt;Lilla och stora kretsloppet&amp;lt;br&amp;gt;Blodomloppet kan delas in i två olika kretslopp. I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtats högra halva till lungorna, där det lämnar koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat, men då kommer det till den vänstra halvan.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva ut till alla delar av kroppen. Där lämnar blodet ifrån sig syre och näringsämnen till cellerna samtidigt som det tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter från cellerna. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva. I varje kretslopp finns det olika typer av blodkärl.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När blodet pumpas ut från hjärtat går det genom artärer. Dessa grenar upp sig i allt tunnare artärer och till slut i kapillärer. Kapillärerna är tunnare än hårstrån. Kapillärerna har mycket tunn vägg, och därför kan syre, koldioxid och näringsämnen passera genom väggen. Via lungornas kapillärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. I kapillärerna ute i kroppen släpper blodet ut syre och näringsämnen till alla kroppens celler samtidigt som blodet tar upp koldioxid och andra avfallsämnen från cellerna.&amp;lt;br&amp;gt;Blodet i kapillärerna samlas sedan i vener, som för blodet tillbaka till hjärtat. I lungornas kapillärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. I kapillärerna ute i kroppen släpper blodet ut syre och näringsämnen till alla kroppens celler samtidigt som blodet tar upp koldioxid och andra avfallsämnen från cellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blodet i kapillärerna samlas sedan i vener, som för blodet tillbaka till hjärtat. &amp;lt;br&amp;gt;Källor: NE.SE Wikipedia &amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat är en muskulärt driven pump som befinner sig i mitten av bröst korgen , mellan lungorna och pekar något mer åt vänster än höger och dras ihop regelbundet för att pumpa ut blodet genom kroppens cirkulationssystem. När man talar om hjärtat talar man om dess förmak och kammare vi människor har två kammare och två förmak . I hjärtat finns även klaffar som enkelriktar blodet vilket betyder att det gör så att blodet åker åt ett håll, vi människor har fyra klaffar.Hjärtat kan väga 250 till 350gram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Det är elektriska signaler som säger till hur snabbt hjärtat ska slå och de signalerna kommer från sinus knuten. Hjärtat slå. Sinusknuten är en liten knut bestående av muskler och nerver och sitter i vårat högra förmaks vägg. Sinus knuten skickar en elektrisk signal till en annan knut i högra förmakets nedre del som skickar signalen vidare till hela hjärtat via retlednings systemet. Retlednings systemet är muskeltrådar som kan leda elektriska signaler . Signalerna som skickats kommer till cellerna och gör så att hjärtat kan pumpa blod till resten av kroppen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Höger kammare pumpar syre fattigt blod (blod med använd luft i) genom lungartären till lungorna för på fyllning medans vänster kammare pumpar blod till resten av kroppen via aorta(våran största artär och är 2,5cm i diameter).Förmaken har tunna väggar som bara är några millimeter tjocka eftersom deras arbetas börda är liten medans vänster och höger kammare har tjockare väggar eftersom blodflödet är större där. Höger kammare har ca 5 mm tjock väg eftersom det ska motstå kraften ifrån lungkretsloppet (lilla kretsloppet), &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den vänstra kammaren har en betydligt tjockare vägg som är 1,2cm tjock för att den ska kunna stå i mot trycket ifrån stora kretsloppet. När hjärtat utsätts för ökad aktivitet te.x att du springer så pumpar det snabbare för att kroppen ska få mer syre och näring när hjärtat utsätts för sådan belastning blir väggarna tjockare och det blir lättare för hjärtat att pumpa. Vid vila slår hjärtat ca 70 slag i minuten när vi tränar kan hjärtat nå max puls som ligger runt 200 slag i minuten det beror mycket på person om det är en person som har tränat mycket slår hans hjärta långsammare än någons som är överviktig med dålig kondition. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rta &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/hj%C3%A4rta&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8200</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8200"/>
		<updated>2016-02-20T12:40:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Icke viljestyrda: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Visste ni att muskel betyder liten mus. Skelett musklerna påminner om en liten mus.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är mat och syre. Musklernas mat är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[HjÃ¤rtat|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8199</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8199"/>
		<updated>2016-02-20T12:39:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Icke viljestyrda: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Visste ni att muskel betyder liten mus. Skelett musklerna påminner om en liten mus.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är mat och syre. Musklernas mat är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tarmar&amp;diff=8198</id>
		<title>Tarmar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tarmar&amp;diff=8198"/>
		<updated>2016-02-20T12:36:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Hur fungerar tarmarna? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tarmar  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människan har tarmar i sin mage. Om inte har tarmar får inte cellerna någon näring. Om man är tvungen att ta bort tarmar får man ha en påse där bajset kommer ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tarmarna?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;Det finns fyra olika tarmar som heter [[Tunntarm|tunntarm]], [[Tjocktarm|tjocktarm]], [[Ändtarmen|ändtar&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;m&amp;lt;/span&amp;gt;]]&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;och [[blindtarm]]. Tarmarna är olika långa tunntarmen är sex met&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;er och tjocktarmen är någon meter lång. I Tjocktarmen händer det att resten av din mat kommer till och blir avföring den slutar i ändtarmen. Sedan kommer ändtarmen i matspjälkningskanalen där kommer maten som du inte behöver och när det har gått mellan 1-2 dygn bajsar du ut matresterna.Tarmluddet sitter i tunntarmen och suger åt sig det sista vattnet så allt vattnet kommer ut till blodet.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8197</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8197"/>
		<updated>2016-02-20T12:34:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Icke viljestyrda: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Visste ni att muskel betyder liten mus. Skelett musklerna påminner om en liten mus.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är mat och syre. Musklernas mat är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[MatspjÃ¤lkning|magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[Blodet|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8196</id>
		<title>Muskler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Muskler&amp;diff=8196"/>
		<updated>2016-02-20T12:32:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Träningvärk: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;skelettRörelse, stadga och skydd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadga åt skelettet som  gör att vi kan använda t.ex armarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler, deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen  och främre skenbensmusklen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.&amp;amp;nbsp; I din kropp finns ungefär 650 olika muskler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Skelettmusklerna:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.&amp;lt;br&amp;gt;Visste ni att muskel betyder liten mus. Skelett musklerna påminner om en liten mus.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Musklerna behöver mat och syre:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dina muskler behöver två saker det är mat och syre. Musklernas mat är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Icke viljestyrda&#039;&#039;&#039;: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. [[Hjärta|Hjärtat]], [[lungorna]], [[magen]], [[Tarmar|tarmarna]] och [[Blodet|blodkärl]] är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Viljestyrda:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Biceps och triceps:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som &amp;amp;nbsp;händer.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Träningvärk:&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan få [[träningsvärk]] när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8195</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8195"/>
		<updated>2016-02-20T12:25:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skelettet är som kroppens byggställning det är den som gör som vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Man kan bryta armen i kroppen. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den översta delen av skelletet kallas kraniet.&lt;br /&gt;
vi människor har mer än 200 ben i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Led|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;[[Brosk]] sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad imellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Skelet|thumb|right]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8194</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8194"/>
		<updated>2016-02-20T12:21:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Rörliga leder: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Muskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer än två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. [[Brosk]] är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på en burk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk, korsband, lårben, ledband, menisk, vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika leder ===&lt;br /&gt;
Kopplingarna mellan skelettet kallas leder. Det finns tre leder som heter kulleden, vridleden och gångjärnsleden. Kulleden gör så att vi kan röra benet och armen i en cirkel. Vridleden gör så att vi kan vrida handflatan uppåt och gångjärnsleden gör så att vi kan böja armen åt en riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut?  ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8193</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8193"/>
		<updated>2016-02-20T12:18:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Muskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer en två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. [[Brosk]] är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på enburk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk, korsband, lårben, ledband, menisk, vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika leder ===&lt;br /&gt;
Kopplingarna mellan skelettet kallas leder. Det finns tre leder som heter kulleden, vridleden och gångjärnsleden. Kulleden gör så att vi kan röra benet och armen i en cirkel. Vridleden gör så att vi kan vrida handflatan uppåt och gångjärnsleden gör så att vi kan böja armen åt en riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut?  ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8192</id>
		<title>Skelett</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Skelett&amp;diff=8192"/>
		<updated>2016-02-20T12:16:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skelettet är som kroppens byggställning det är den som gör som vi kan stå upp utan att falla ihop som en geléklump.&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet består av 206 ben. Mellan alla de olika benen finns det [[Led|leder]] som gör så att de olika benen kan röras i förhållande med varandra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människans skelett är starkt och håller uppe din kropp. Man kan bryta armen i kroppen. Skelettet skyddar också ömtåliga kroppsdelar. Skelettet är stark för att benen innehåller mycket kalk.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns olika slags skelettben. Skelettbenen heter bland annat kortaben, plattaben och rörben. Inne i skelettbenen finns en mjuk massa och den kallas benmärg. Den bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Med hjälp av små hål i skelettet kan de komma ut till blodet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den översta delen av skelletet kallas kraniet.&lt;br /&gt;
vi människor har mer än 200 ben i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad händer om du bryter ett ben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Om du bryter ett ben kallas det för ett benbrott. När du får benbrott har ditt ben brutits. Då kommer det blod från benet. Det som blodet gör är att stelna till nytt ben, det funkar som cement. På så sätt blir benet läkt igen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur hjälper du dina skelettben?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;För att hjälpa dina skelettben behöver du röra dig ordentligt, få i dig D-vitamin som du får från solen och kalk som kommer från mat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är brosk?&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Längst ut på benändarna sitter brosk som är mjukare än ben och är som gelé. Det gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra för att då hade det gnisslat när du gick och benet hade slitids ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är leder?&#039;&#039;&#039; &amp;lt;br&amp;gt;Det finns olika sorters [[Lederna|leder]] och de är kulled, gångjärnsled och vridled. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skelett utanpå kroppen&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;Vissa djur har skelett utanpå kroppen, tillexempel kräftan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika Ben&amp;lt;br&amp;gt;Alla skelettets ben är inte likadana det finns alltså olika sorters ben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörben finns i armar och ben. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korta ben finns mitt i händerna och i fötterna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Platta ben finns i bröstbenet och i skallen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luftförande ben alltså ben som innehåller luft sitter i ansiktet och innehåller bihålorna.&amp;lt;br&amp;gt;Skelett delas oftast in i tre typer - yttre ben, exoskelett, inre skelett eller endoskelett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Funktioner&amp;lt;br&amp;gt;Skelettet gör så att vi kan röra och göra saker med våran kropp och skyddar också olika organ inne i våran kropp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brosk&amp;lt;br&amp;gt;Brosk sitter t.ex om det är två ben brevid varandra som inte sitter ihop så sitter det brosk och fettvävnad imellan dem så det ska fylla upp mellanrummet, alltså som det sitter ihop med varandra.&amp;lt;br&amp;gt;Om du känner på ditt öra så känner du att det är ganska så rörligt det är för att det finns väldigt mycket brosk i våra öron. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;amp;nbsp;http://www.ne.se/enkel/skelett &amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Skelet|thumb|right]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8191</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8191"/>
		<updated>2016-02-20T12:13:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Hur ser det ut? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;broskMuskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer en två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. [[Brosk]] är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på enburk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk, korsband, lårben, ledband, menisk, vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika leder ===&lt;br /&gt;
Kopplingarna mellan skelettet kallas leder. Det finns tre leder som heter kulleden, vridleden och gångjärnsleden. Kulleden gör så att vi kan röra benet och armen i en cirkel. Vridleden gör så att vi kan vrida handflatan uppåt och gångjärnsleden gör så att vi kan böja armen åt en riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut?  ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8190</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8190"/>
		<updated>2016-02-20T12:03:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Brosk och dess egenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Muskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer en två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. [[Brosk]] är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på enburk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk, korsband, lårben, ledband, menisk, vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika leder ===&lt;br /&gt;
Kopplingarna mellan skelettet kallas leder. Det finns tre leder som heter kulleden, vridleden och gångjärnsleden. Kulleden gör så att vi kan röra benet och armen i en cirkel. Vridleden gör så att vi kan vrida handflatan uppåt och gångjärnsleden gör så att vi kan böja armen åt en riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut?  ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8189</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8189"/>
		<updated>2016-02-20T12:01:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Olika lederredigera */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Muskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer en två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. Brosk är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på enburk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk,korsband,lårben,ledband, menisk,vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika leder ===&lt;br /&gt;
Kopplingarna mellan skelettet kallas leder. Det finns tre leder som heter kulleden, vridleden och gångjärnsleden. Kulleden gör så att vi kan röra benet och armen i en cirkel. Vridleden gör så att vi kan vrida handflatan uppåt och gångjärnsleden gör så att vi kan böja armen åt en riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut?  ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8188</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8188"/>
		<updated>2016-02-20T12:00:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Muskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer en två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. Brosk är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på enburk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk,korsband,lårben,ledband, menisk,vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Olika lederredigera ===&lt;br /&gt;
Kopplingarna mellan skelettet kallas leder. Det finns tre leder som heter kulleden, vridleden och gångjärnsleden. Kulleden gör så att vi kan röra benet och armen i en cirkel. Vridleden gör så att vi kan vrida handflatan uppåt och gångjärnsleden gör så att vi kan böja armen åt en riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser det ut? redigera ===&lt;br /&gt;
 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kul fakta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viste du att menisker och kotor är också leder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:Biologi Puls Människan Natur kultur &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Lederna&amp;diff=8187</id>
		<title>Lederna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Lederna&amp;diff=8187"/>
		<updated>2016-02-20T11:59:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: Anitaha flyttade sidan Lederna till Led&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;#OMDIRIGERING [[Led]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8186</id>
		<title>Led</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Led&amp;diff=8186"/>
		<updated>2016-02-20T11:59:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: Anitaha flyttade sidan Lederna till Led&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Muskler och senor bildar tillsammans med skelettet, leder och fogar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rörliga leder: ===&lt;br /&gt;
Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig förbindelse mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer en två ben heter sammansatt led.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brosk och dess egenskaper: ===&lt;br /&gt;
Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. Brosk är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra. Om inte lederna skulle funnits skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pussel bitar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledkapslar:&amp;lt;br&amp;gt;Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.&amp;lt;br&amp;gt;Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.&amp;lt;br&amp;gt;Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur vrider dom sig:&amp;lt;br&amp;gt;Lederna kan inte röra sig hur som helst. De har fått namn efter hur de kan röra sig. Det finns 3 olika leder dom heter gångjärnsleder, vridleder och kulleder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på enburk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk,korsband,lårben,ledband, menisk,vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt.[[Image:Smiley-thumbs up.gif|[-sMiLeY-]]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8185</id>
		<title>Wikimini:Regler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8185"/>
		<updated>2016-02-20T11:52:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Läs mer om säkerhet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Regler  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill delta i Wikimini finns det några viktiga regler som du måste känna till och respektera: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag citerar mina källor  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag använder en text från en webbsida, en bok eller en tidskrift eller om jag använder mig av något annat stöd, informerar jag om var texten kommer ifrån (internetadress, boktitel, författarens namn etc.) i slutet av artikeln.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag lägger upp en bild på Wikimini, försäkrar jag mig om att upphovsmannen tillåter det, och jag anger var jag har hittat bilden (det behövs inte om du använder Wikiminis bildsökning som är gratis).&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;div style=&amp;quot;font-size: smaller;&amp;quot;&amp;gt;→ Angående bilder, se även&amp;amp;nbsp;: [[Wikimini:Regler för att använda bilder|Regler för att använda bilder]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag delar mitt arbete  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag skriver texter på Wikimini godkänner jag att vem som helst kan läsa och ändra dem, förutsatt att personen har ett konto på Wikimini. &lt;br /&gt;
#Om jag skriver en artikel i encyklopedin, publicerar jag den enligt villkoren för fria licenser. Det innebär att vem som helst får kopiera och återanvända artikeln förutsatt att man anger källan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag respekterar andra  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag förbinder mig att respektera övriga användare och att inte förolämpa, reta eller göra personangrepp på dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag använder inte några fula ord och publicerar inte något innehåll som kan uppfattas som olämpligt och chockerande för barn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag rapporterar olämpligt innehåll ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om jag uppfattar något som olämpligt för barn, om en bild eller en text stör mig, kan jag:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#ta bort bilden eller ändra texten om jag vet hur man gör; &lt;br /&gt;
#informera min lärare, mina föräldrar eller en annan betrodd person; &lt;br /&gt;
#[[Wikimini:Varningar|anmäl till Wikiboo-polisen]] [[Image:Wikiboo13 128x128.jpg|24x24px|Jag är Wikiboo-polisen|link=]] och rapportera vad jag har sett.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Du kan också ladda ner affischen för utskrift, för att alltid ha dessa regler tillgängliga&amp;amp;nbsp;: → [[Media:03-regles.pdf|Ladda ner affisch]].&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Råd till barn  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har gjort allt för att du ska känna dig säker på Wikimini. Om en annan användare vill kontakta dig måste han eller hon göra det på sidor som alla kan läsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men som överallt på internet måste vissa försiktighetsregler  respekteras: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skydda din identitet  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Skriv inte ditt efternamn när du skapar ett konto på Wikimini. Använd endast ditt förnamn eller välj en pseudonym. &lt;br /&gt;
#Skriv aldrig ditt efternamn, din postadress, ditt telefonnummer, din e-postadress eller namnet på din skola på Wikimini, även om någon frågar efter den informationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Ditt lösenord är personligt och måste vara hemligt. Ge det inte till någon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lita inte på okända  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samma sak gäller som ute på stan, lita inte på okända! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Du har rätt att inte svara på meddelanden som stör dig på diskussionssidorna.&lt;br /&gt;
#Svara inte om en användare frågar dig om din identitet. Berätta för en vuxen om personen fortsätter att fråga. &lt;br /&gt;
#Vem som helst kan dölja sig bakom en användare. Tro inte på allt man säger till dig. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer om säkerhet&amp;lt;br&amp;gt;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;[[Image:Wikiboo26 128x128.jpg|left|128x128px|Wikiboo]]Här är tips på några bra webbplatser för dig och dina föräldrar, om ni vill veta mer om hur man kan skydda sig när man surfar på nätet: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.internetsanscrainte.fr/le-coin-des-juniors/dessin-anime-du-mois Internetsanscrainte.fr] &lt;br /&gt;
*[http://www.security4kids.ch/fr/ Security4kids.ch]&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
*[http://www.clicksafe.be/ Clicksafe.be]&lt;br /&gt;
Svenska webbplatser&lt;br /&gt;
*[https://www.raddabarnen.se/press/nyheter/2015/natsmart/ Rädda Barnen - Nätsmart]&lt;br /&gt;
*[https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/motverka-natmobbning/vilka-strategier-har-unga-fo%CC%88r-att-skydda-sig/ Internetstiftelsen i Sverige (IIS)]&lt;br /&gt;
*[http://nohate.se/foraldrar/ No hate för föräldrar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8183</id>
		<title>Wikimini:Regler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8183"/>
		<updated>2016-02-20T10:55:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Läs mer om säkerhet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Regler  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill delta i Wikimini finns det några viktiga regler som du måste känna till och respektera: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag citerar mina källor  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag använder en text från en webbsida, en bok eller en tidskrift eller om jag använder mig av något annat stöd, informerar jag om var texten kommer ifrån (internetadress, boktitel, författarens namn etc.) i slutet av artikeln.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag lägger upp en bild på Wikimini, försäkrar jag mig om att upphovsmannen tillåter det, och jag anger var jag har hittat bilden (det behövs inte om du använder Wikiminis bildsökning som är gratis).&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;div style=&amp;quot;font-size: smaller;&amp;quot;&amp;gt;→ Angående bilder, se även&amp;amp;nbsp;: [[Wikimini:Regler för att använda bilder|Regler för att använda bilder]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag delar mitt arbete  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag skriver texter på Wikimini godkänner jag att vem som helst kan läsa och ändra dem, förutsatt att personen har ett konto på Wikimini. &lt;br /&gt;
#Om jag skriver en artikel i encyklopedin, publicerar jag den enligt villkoren för fria licenser. Det innebär att vem som helst får kopiera och återanvända artikeln förutsatt att man anger källan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag respekterar andra  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag förbinder mig att respektera övriga användare och att inte förolämpa, reta eller göra personangrepp på dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag använder inte några fula ord och publicerar inte något innehåll som kan uppfattas som olämpligt och chockerande för barn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag rapporterar olämpligt innehåll ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om jag uppfattar något som olämpligt för barn, om en bild eller en text stör mig, kan jag:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#ta bort bilden eller ändra texten om jag vet hur man gör; &lt;br /&gt;
#informera min lärare, mina föräldrar eller en annan betrodd person; &lt;br /&gt;
#[[Wikimini:Varningar|anmäl till Wikiboo-polisen]] [[Image:Wikiboo13 128x128.jpg|24x24px|Jag är Wikiboo-polisen|link=]] och rapportera vad jag har sett.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Du kan också ladda ner affischen för utskrift, för att alltid ha dessa regler tillgängliga&amp;amp;nbsp;: → [[Media:03-regles.pdf|Ladda ner affisch]].&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Råd till barn  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har gjort allt för att du ska känna dig säker på Wikimini. Om en annan användare vill kontakta dig måste han eller hon göra det på sidor som alla kan läsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men som överallt på internet måste vissa försiktighetsregler  respekteras: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skydda din identitet  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Skriv inte ditt efternamn när du skapar ett konto på Wikimini. Använd endast ditt förnamn eller välj en pseudonym. &lt;br /&gt;
#Skriv aldrig ditt efternamn, din postadress, ditt telefonnummer, din e-postadress eller namnet på din skola på Wikimini, även om någon frågar efter den informationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Ditt lösenord är personligt och måste vara hemligt. Ge det inte till någon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lita inte på okända  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samma sak gäller som ute på stan, lita inte på okända! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Du har rätt att inte svara på meddelanden som stör dig på diskussionssidorna.&lt;br /&gt;
#Svara inte om en användare frågar dig om din identitet. Berätta för en vuxen om personen fortsätter att fråga. &lt;br /&gt;
#Vem som helst kan dölja sig bakom en användare. Tro inte på allt man säger till dig. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer om säkerhet&amp;lt;br&amp;gt;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;[[Image:Wikiboo26 128x128.jpg|left|128x128px|Wikiboo]]Här är tips på några bra webbplatser för dig och dina föräldrar, om ni vill veta mer om hur man kan skydda sig när man surfar på nätet: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.internetsanscrainte.fr/le-coin-des-juniors/dessin-anime-du-mois Internetsanscrainte.fr] &lt;br /&gt;
*[http://www.security4kids.ch/fr/ Security4kids.ch]&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
*[http://www.clicksafe.be/ Clicksafe.be]&lt;br /&gt;
*[https://www.raddabarnen.se/press/nyheter/2015/natsmart/ Rädda Barnen - Nätsmart]&lt;br /&gt;
*[https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/motverka-natmobbning/vilka-strategier-har-unga-fo%CC%88r-att-skydda-sig/ Internetstiftelsen i Sverige (IIS)]&lt;br /&gt;
*[http://nohate.se/foraldrar/ No hate för föräldrar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8182</id>
		<title>Wikimini:Regler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8182"/>
		<updated>2016-02-20T10:51:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Läs mer om säkerhet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Regler  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill delta i Wikimini finns det några viktiga regler som du måste känna till och respektera: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag citerar mina källor  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag använder en text från en webbsida, en bok eller en tidskrift eller om jag använder mig av något annat stöd, informerar jag om var texten kommer ifrån (internetadress, boktitel, författarens namn etc.) i slutet av artikeln.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag lägger upp en bild på Wikimini, försäkrar jag mig om att upphovsmannen tillåter det, och jag anger var jag har hittat bilden (det behövs inte om du använder Wikiminis bildsökning som är gratis).&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;div style=&amp;quot;font-size: smaller;&amp;quot;&amp;gt;→ Angående bilder, se även&amp;amp;nbsp;: [[Wikimini:Regler för att använda bilder|Regler för att använda bilder]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag delar mitt arbete  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag skriver texter på Wikimini godkänner jag att vem som helst kan läsa och ändra dem, förutsatt att personen har ett konto på Wikimini. &lt;br /&gt;
#Om jag skriver en artikel i encyklopedin, publicerar jag den enligt villkoren för fria licenser. Det innebär att vem som helst får kopiera och återanvända artikeln förutsatt att man anger källan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag respekterar andra  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag förbinder mig att respektera övriga användare och att inte förolämpa, reta eller göra personangrepp på dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag använder inte några fula ord och publicerar inte något innehåll som kan uppfattas som olämpligt och chockerande för barn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag rapporterar olämpligt innehåll ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om jag uppfattar något som olämpligt för barn, om en bild eller en text stör mig, kan jag:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#ta bort bilden eller ändra texten om jag vet hur man gör; &lt;br /&gt;
#informera min lärare, mina föräldrar eller en annan betrodd person; &lt;br /&gt;
#[[Wikimini:Varningar|anmäl till Wikiboo-polisen]] [[Image:Wikiboo13 128x128.jpg|24x24px|Jag är Wikiboo-polisen|link=]] och rapportera vad jag har sett.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Du kan också ladda ner affischen för utskrift, för att alltid ha dessa regler tillgängliga&amp;amp;nbsp;: → [[Media:03-regles.pdf|Ladda ner affisch]].&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Råd till barn  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har gjort allt för att du ska känna dig säker på Wikimini. Om en annan användare vill kontakta dig måste han eller hon göra det på sidor som alla kan läsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men som överallt på internet måste vissa försiktighetsregler  respekteras: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skydda din identitet  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Skriv inte ditt efternamn när du skapar ett konto på Wikimini. Använd endast ditt förnamn eller välj en pseudonym. &lt;br /&gt;
#Skriv aldrig ditt efternamn, din postadress, ditt telefonnummer, din e-postadress eller namnet på din skola på Wikimini, även om någon frågar efter den informationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Ditt lösenord är personligt och måste vara hemligt. Ge det inte till någon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lita inte på okända  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samma sak gäller som ute på stan, lita inte på okända! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Du har rätt att inte svara på meddelanden som stör dig på diskussionssidorna.&lt;br /&gt;
#Svara inte om en användare frågar dig om din identitet. Berätta för en vuxen om personen fortsätter att fråga. &lt;br /&gt;
#Vem som helst kan dölja sig bakom en användare. Tro inte på allt man säger till dig. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer om säkerhet&amp;lt;br&amp;gt;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;[[Image:Wikiboo26 128x128.jpg|left|128x128px|Wikiboo]]Här är tips på några bra webbplatser för dig och dina föräldrar, om ni vill veta mer om hur man kan skydda sig när man surfar på nätet: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.internetsanscrainte.fr/le-coin-des-juniors/dessin-anime-du-mois Internetsanscrainte.fr] &lt;br /&gt;
*[http://www.security4kids.ch/fr/ Security4kids.ch]&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
*[http://www.clicksafe.be/ Clicksafe.be]&lt;br /&gt;
*[https://www.raddabarnen.se/press/nyheter/2015/natsmart/ Rädda Barnen - Nätsmart]&lt;br /&gt;
*[https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/motverka-natmobbning/vilka-strategier-har-unga-fo%CC%88r-att-skydda-sig/ Internetstiftelsen i Sverige (IIS)]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8181</id>
		<title>Wikimini:Regler</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Wikimini:Regler&amp;diff=8181"/>
		<updated>2016-02-20T10:47:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Anitaha: /* Läs mer om säkerhet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Regler  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill delta i Wikimini finns det några viktiga regler som du måste känna till och respektera: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag citerar mina källor  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag använder en text från en webbsida, en bok eller en tidskrift eller om jag använder mig av något annat stöd, informerar jag om var texten kommer ifrån (internetadress, boktitel, författarens namn etc.) i slutet av artikeln.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag lägger upp en bild på Wikimini, försäkrar jag mig om att upphovsmannen tillåter det, och jag anger var jag har hittat bilden (det behövs inte om du använder Wikiminis bildsökning som är gratis).&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;div style=&amp;quot;font-size: smaller;&amp;quot;&amp;gt;→ Angående bilder, se även&amp;amp;nbsp;: [[Wikimini:Regler för att använda bilder|Regler för att använda bilder]]&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag delar mitt arbete  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Om jag skriver texter på Wikimini godkänner jag att vem som helst kan läsa och ändra dem, förutsatt att personen har ett konto på Wikimini. &lt;br /&gt;
#Om jag skriver en artikel i encyklopedin, publicerar jag den enligt villkoren för fria licenser. Det innebär att vem som helst får kopiera och återanvända artikeln förutsatt att man anger källan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag respekterar andra  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag förbinder mig att respektera övriga användare och att inte förolämpa, reta eller göra personangrepp på dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Jag använder inte några fula ord och publicerar inte något innehåll som kan uppfattas som olämpligt och chockerande för barn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jag rapporterar olämpligt innehåll ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om jag uppfattar något som olämpligt för barn, om en bild eller en text stör mig, kan jag:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#ta bort bilden eller ändra texten om jag vet hur man gör; &lt;br /&gt;
#informera min lärare, mina föräldrar eller en annan betrodd person; &lt;br /&gt;
#[[Wikimini:Varningar|anmäl till Wikiboo-polisen]] [[Image:Wikiboo13 128x128.jpg|24x24px|Jag är Wikiboo-polisen|link=]] och rapportera vad jag har sett.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Du kan också ladda ner affischen för utskrift, för att alltid ha dessa regler tillgängliga&amp;amp;nbsp;: → [[Media:03-regles.pdf|Ladda ner affisch]].&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Råd till barn  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har gjort allt för att du ska känna dig säker på Wikimini. Om en annan användare vill kontakta dig måste han eller hon göra det på sidor som alla kan läsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men som överallt på internet måste vissa försiktighetsregler  respekteras: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skydda din identitet  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Skriv inte ditt efternamn när du skapar ett konto på Wikimini. Använd endast ditt förnamn eller välj en pseudonym. &lt;br /&gt;
#Skriv aldrig ditt efternamn, din postadress, ditt telefonnummer, din e-postadress eller namnet på din skola på Wikimini, även om någon frågar efter den informationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Ditt lösenord är personligt och måste vara hemligt. Ge det inte till någon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lita inte på okända  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samma sak gäller som ute på stan, lita inte på okända! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Du har rätt att inte svara på meddelanden som stör dig på diskussionssidorna.&lt;br /&gt;
#Svara inte om en användare frågar dig om din identitet. Berätta för en vuxen om personen fortsätter att fråga. &lt;br /&gt;
#Vem som helst kan dölja sig bakom en användare. Tro inte på allt man säger till dig. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer om säkerhet&amp;lt;br&amp;gt;  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;[[Image:Wikiboo26 128x128.jpg|left|128x128px|Wikiboo]]Här är tips på några bra webbplatser för dig och dina föräldrar, om ni vill veta mer om hur man kan skydda sig när man surfar på nätet: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.internetsanscrainte.fr/le-coin-des-juniors/dessin-anime-du-mois Internetsanscrainte.fr] &lt;br /&gt;
*[http://www.security4kids.ch/fr/ Security4kids.ch]&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
*[http://www.clicksafe.be/ Clicksafe.be]&lt;br /&gt;
*Rädda Barnen - [[Nätsmart]]&lt;br /&gt;
*[[Internetstiftelsen i Sverige (IIS)]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Anitaha</name></author>
	</entry>
</feed>