<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Johannasyrten</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Johannasyrten"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/Johannasyrten"/>
	<updated>2026-06-27T12:43:04Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tropisk_regnskog&amp;diff=2509</id>
		<title>Tropisk regnskog</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tropisk_regnskog&amp;diff=2509"/>
		<updated>2014-02-27T09:49:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Regnskogen&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;I regnskogen finns kanske 30-40 miljoner olika arter, ungefär lika mycket &amp;amp;nbsp;som 2/3 av jordens alla växtarter. Ungefär 50 miljoner människor bor och jobbar där.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Träd och Växter&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Träden har stora kronor som täcker solljuset från att komma ner till marken. På marken luktar det mögel och ruttet. I regnskogen finns ädla trädsorter t.ex. teak och mahogny som man hugger ner för att sälja. Andra sorter som inte är lika ädla blir pappersmassa. Träden rasar till marken för att dom blir för tunga för att andra växter växer på grenar det är bl.a orkidéer och lianer. I regnskogen växer också 70% av växter som har bra effekt på cancerceller.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Ädla=ovanligt. Bl.a= bland annat. T.ex.=till exempel.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Djur&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Djuren i regnskogen lever som i ett höghus. Högst upp lever fåglarna, fjärilarna och aporna, en våning längre ner lever sengångare. Ännu längre ner lever kräl- och groddjuren och alla djur som lever på marken. I källaren/vattnet lever fiskarna och vatten djuren.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Basilisk&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Basilisker springer på vatten. Det kan ingen annan ödla göra. Vissa kallar basilisken för Jesus Kristus-ödla för att den kan springa på vattnet precis som Jesus gjorde.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Myrkotte&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Myrkottar ser ut som kottar. Dom äter myror och termiter som dom fångar upp med sina långa tungor. Dom har också en gripsvans. Myrkottar är jättestora och kan äta 200 000 myror och termiter på en enda natt.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Döskalleapa&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Döskalleapor lever i stora flockar. Dom äter frukt, blommor, insekter och lite smått och gott. Istället för att slåss visar dom sina snoppar.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Papegoja&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Papegojor letar mat högt upp bland träden. Dom pratar och pysslar om varandra. Deras näbbar har en rörlig överdel och dom har en kraftig tunga&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Frukt&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Kiwano&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;En kiwano har hårt, gult skal med små horn på. Fruktköttet är grönt och saftigt och påminner om en gurkas kärnhus. Smaken är uppfriskande och påminner om banan med lime.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Mangostan.&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Många tycker att en mangostan är den godaste frukt som finns. Den är väldigt ovanlig hos oss för att den kommer från Malaysias regnskogar och har kort hållbarhet. Den har vitt fruktkött som är smältande mjukt, saftigt och påminner om persika och ananas.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;sv.wikipedia.org&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;hebe.se&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;NE.se&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Youtube&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Regnskog naturvetenskap&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Bevar regnskog&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Böcker/bok&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;på upptäcksfärd i regnskogen&amp;quot;.&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Kameran&amp;diff=2485</id>
		<title>Kameran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Kameran&amp;diff=2485"/>
		<updated>2014-02-20T11:45:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Kameran &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Den första kameran var ett hål i en grotta, men den första bärbara kameran var en trälåda med en spegel i. Det första fotot var väldigt suddigt och man såg nästan ingenting.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Skaparen&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Han som skapade kameran hette Joseph Nicéphore Niepce. Han uppfann det bärbara kameran år 1826. Det första foto föreställde en utsikt från ett fönster i Le Gras.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;HASSELBLAD&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;En känd kamera som kommer från Sverige heter Hasselblad. Hasselblad var faktiskt den första kameran på månen. En kamera som Hasselblad har gjort kan kosta 122 900,00 kr upp till 273&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;800,00kr.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Källa:&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kameran sv.wikipedia.org/wiki/Kamera]&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Parkour&amp;diff=2484</id>
		<title>Parkour</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Parkour&amp;diff=2484"/>
		<updated>2014-02-20T11:44:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;PARKOUR &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Parkour är ett sätt att ta sig fram på och man kan gå i klubbar.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;FÖRKORTNING&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Parkour är en förkortning för konsten att röra sig parkour kan också förkortas med PK.Parkour är en fransk sport.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;FÖRSTA PARKOUR KILLEN&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Den första parkourkillen hette David Belle. Han uppfann det år 1980.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;PARKOUR OCH FREERUNNING&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Parkour är ett sätt att ta sig fram på i olika miljöer. Freerunning är nästan som parkour fast lite mer lekinriktat.Parkour&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Hoppa i luften&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Att hoppa i luften är coolt och svårt.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Det finns olika exempel på hur man kan hoppa.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Bakåtvolt&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Bakåtvolt &amp;amp;nbsp;är ett trick som här svårt.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Men man får öva.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Man kan göra bakåtvolt &amp;amp;nbsp;på en (studsmatta) och på olika saker.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Kong&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Kong är ett trick som man hoppar över vad som helst.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Man hoppar med ,benen först annars blir det inget.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Vägghoppa&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Att springa mot en vägg är ett fint trick.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Man springer upp på väggen och försöka göra en bakåtvolt.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Andra olika tricks&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Det finns mer tricks som är svåra.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Men detta fick jag nöja mig med.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Källor Wikipedia, Google, bilder,parkour.freeruning.com&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;STÄLLEN&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Det finns parkourparker i Göteborg och Stockholm.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Källor: Wkipedia&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gnu&amp;diff=2434</id>
		<title>Gnu</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gnu&amp;diff=2434"/>
		<updated>2014-02-19T16:18:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En &#039;&#039;&#039;gnu&#039;&#039;&#039; är ett [[Däggdjur]] och ett hovdjur som lever i en grupp som också kan kallas för flock. Det är en sorts [[Antilop]] som äter gräs. De lever i södra och östra [[Afrika]] i jättestora grupper som kallas hjordar. En hjord kan innehålla upp till 100 000 djur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnuer är kända för att flytta sig varje år till nya matställen för att maten har tagit slut. För en gnu kallas matställena för betesmarker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnumamman har en kalv i magen i nio månader och föder bara en kalv. När ett djur har en unge i magen kallas det för att den är dräktig.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Gnu&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Johannasyrten&amp;diff=2433</id>
		<title>Användare:Johannasyrten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Johannasyrten&amp;diff=2433"/>
		<updated>2014-02-19T16:17:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;Jag arbetar som lärare för elever i åk 4 på Glasbergsskolan.&amp;amp;nbsp;&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Jag arbetar som lärare för elever i åk 4 på Glasbergsskolan.&amp;amp;nbsp;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gasell&amp;diff=2110</id>
		<title>Gasell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gasell&amp;diff=2110"/>
		<updated>2014-02-06T10:03:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Utseende&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gasellen har en tunn kropp och är ett långbent djur. Den är mellan 85 och 170 cm lång. Oftast har både hanen och honan horn, men honornas horn är kortare. Hos arten krävgasell har bara hanar horn. En hona är en tjej och en hane är en kille.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Boende&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gasellen är vanligast i Afrika, men den finns också i Asien ända fram till norra Indien och nordöstra Kina. De bor på savanner och ibland även i öknar och halvökenområden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:&amp;amp;nbsp;https://sv.wikipedia.org/wiki/Gasell&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gasell&amp;diff=2109</id>
		<title>Gasell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gasell&amp;diff=2109"/>
		<updated>2014-02-06T09:50:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Gaseller är spensliga och långbeniga djur kroppens längd ligger mellan 85 och 170 cm vanligtvis finns horn hos bägge könen men honornas horn är kortare hos arten gazella subgutturosa har bara hanar horn de här djuren är vanligast i afrika finns också i asien ända fram till norra indien och nordöstra kina deras habitat är savanner och ibland även öken och halvökenområden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:&amp;amp;nbsp;https://sv.wikipedia.org/wiki/Gasell&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hamster&amp;diff=2105</id>
		<title>Hamster</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hamster&amp;diff=2105"/>
		<updated>2014-02-06T08:40:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Hamstrar har stora kindpåsar. Det finns 18 arter av hamstrar. Några arter är guldhamster, kinesisk dvärghamster, rysk vintervit dvärghamster, cambells rysk dvärghamster,&amp;amp;nbsp;sibirisk dvärghamster, roborovski dvärghamster&amp;amp;nbsp;och europeisk hamster. Hamstrar blir ungefär 2-3 år. Dvärghamstrar väger 25-55 g och guldhamstrar väger 100-200 g. Hamstrar är allätare. Ge hamstern en speciell hamsterblandning&amp;amp;nbsp;som man kan köpa på djuraffären. Man kan också ge hamstern äpple, ärtor, morötter, nötter, pankaka, ägg, kött, fisk och lite kattmat på burk någon gång. Det man inte ska ge dem är salt, godis, kiwi, lök, citrusfrukter, rå kyckling, avokado och starka kryddor, annars kan man ge en hamster det mesta. &amp;amp;nbsp;HAMSTER &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RASER &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns 2 st. hamsterraser. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den ena är guldhamster och den andra är dvärghamster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NYFÖDDA HAMSTERUNGAR &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När de föds är det ca. 1 cm stora. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Varje gång en hamstermamma föder ungar brukar det oftast bli 6-10 hamstrar men det kan bli upp till 24 st. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;LÅNGA OCH STORA &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;Dvärghamstrar kan bli upp till 5 cm långa och &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;guldhamstrar kan bli upp till 10 cm långa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LIVET &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan bli upp till 3 år. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
MAT &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När de äter kanske de inte orkar allt då stoppar de in maten i kinderna. Det kallas att de hamstrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Veterinären.nu&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svenska.hamsterföreningen.se &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rebecka Bodegård &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
dayviews.com &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
andersens.bloggplatsen.se &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
564801.devote.se &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
djurfoto.ifokus.se &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Hamster sv.wikipedia.org/wiki/Hamster] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;[[Image:Dvärghamster.jpg|thumb|right]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gnu&amp;diff=2098</id>
		<title>Gnu</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gnu&amp;diff=2098"/>
		<updated>2014-02-06T07:55:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;En gnu är ett däggdjur och&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;ett hovdjur som lever i en grupp som också kan kallas för flock.&amp;amp;nbsp;Det är en sorts antilop som äter gräs. De lever i södra och östra Afrika&amp;amp;nbsp;i jättestora grupper som kallas hjordar. En hjord kan innehålla upp till 100 000 djur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnuer är kända för att flytta sig varje år till nya matställen för att maten har tagit slut. För en gnu kallas matställena för betesmarker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnumamman har en kalv i magen i nio månader och föder bara en kalv. När ett djur har en unge i magen kallas det för att den är dräktig.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa:&amp;amp;nbsp;https://sv.wikipedia.org/wiki/Gnu&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gnu&amp;diff=2097</id>
		<title>Gnu</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Gnu&amp;diff=2097"/>
		<updated>2014-02-06T07:52:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Johannasyrten: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;En gnu är ett däggdjur och&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;amp;nbsp;ett hovdjur som lever i en grupp som också kan kallas för flock.&amp;amp;nbsp;Det är en sorts antilop som äter gräs. De lever i södra och östra Afrika&amp;amp;nbsp;i jättestora grupper som kallas hjordar. En hjord kan innehålla upp till 100 000 djur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnuer är kända för att flytta sig varje år till nya matställen för att maten har tagit slut. För en gnu kallas matställena för betesmarker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnumamman har en kalv i magen i nio månader och föder bara en kalv. När ett djur har en unge i magen kallas det för att den är dräktig.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Johannasyrten</name></author>
	</entry>
</feed>