<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lollo199</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lollo199"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/Lollo199"/>
	<updated>2026-06-28T09:03:27Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Cykel&amp;diff=2454</id>
		<title>Cykel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Cykel&amp;diff=2454"/>
		<updated>2014-02-20T09:58:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lollo199: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;CYKEL &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Cykeln beskrivs av Nationalencyklopedin så här: ”fordon med traditionellt två hjul efter varandra samt tramp eller vevanordning som framdrivs med muskelkraft”. De säger även: ”Konsten att balansera på två hjul, är själva grundförutsättningen.” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första cykelliknande färdmedlet var löphjulingen. Den gjordes i början av 1700-talet i Tyskland. Man fick stanna för att svänga, det fanns inga trampor så man fick sparka sig fram och de var väldigt obekväma, så de glömdes snart bort.&amp;lt;br&amp;gt;Sen kom sparkvagnen som gjordes av Karl-Friedrich Drais von Sauerbronn år 1816 i Tyskland. Han var en tysk baron och 1817 hade han sin uppvisningstur. Då hade han patenterat sparkvagnen. Den blev känd över hela världen, men snart blev även den bortglömd. Den kallades även för snabbfoting och, i England, hobby horse.&amp;lt;br&amp;gt;Den pedaldrivna tvåhjulingen kom 1839 i Skottland. Det var Kirkpatrick Macmillan som uppfann den. Det var den första&amp;amp;nbsp;”cykeln” med pedaler.&amp;lt;br&amp;gt;Men inget av dessa tre cykelliknande fordon användes mycket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det vari början av 1860-talet som velocipeden uppfanns i Frankrike. Enligt många så var velocipeden den första ”riktiga” cykeln. Det var Pierre och Ernest Michaux, far och son, som tillsammans uppfann den.&amp;lt;br&amp;gt;Den hade pedaler på framhjulet och man hade inte uppfunnit däcket än så i England kallade man den för ”boneshaker”, på svenska benskakare, eftersom den skakade skelettet. &amp;lt;br&amp;gt;Velocipeden fick mycket större betydelse än löphjulingen, sparkvagnen och den pedaldrivna tvåhjulingen. Den blev även föregångare till höghjulingen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Höghjuling-779.jpg|thumb|right]] &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
Höghjulingen uppfanns ungefär 1870. Den hade en ram av smidesjärn eller trä och framhjulets diameter var runt &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;1,5 meter. Det var därför den hette höghjuling, hjulet var så högt. Den kunde komma upp i 30-40 km/timme. Höghjulingarnas storhetstid var 1870-1890.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det stora och tydliga genombrottet för cykeln var 1885&amp;amp;nbsp;då säkerhetscykeln började tillverkas. Det var J.K. Starley&amp;amp;nbsp;som började tillverka den efter idéer från Harry Lawson. Säkerhetscykeln var väldigt lik dagens cykel, med ram av tunna stålrör, två lika stora hjul, kedjedrift av bakhjulet, styrbart framhjul och kullagrade axlar. Den kallades även rover. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lite senare kom bättre bromsar och 1888 patenterade John Boyd Dunlop, som var veterinär, luftgummidäcket. Ungefär samtidigt kom bröderna Michelin med innerslangar och ventiler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika cyklar nu: mountainbike, racercykel och elcykel.&amp;lt;br&amp;gt;En elcykel är, enligt Nationalencyklopedin, en cykel med elassistans där motorn endast ska förstärka kraften från tramp- eller vevanordningen (t.ex. i uppförsbackar) och inte ge något krafttillskott vid hastigheter över 25 km/timme. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2012 cykelpendlade ungefär 20 procent av Sveriges befolkning, 2010 fanns det ca 800 miljoner cyklar i världen.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;lt;br&amp;gt;[http://www.100innovationer.com/svensk/innovationerna/innovationer/cykeln.201.html http://www.100innovationer.com/svensk/innovationerna/innovationer/cykeln.201.html] &amp;lt;br&amp;gt;[http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/cykel/148943 http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/cykel/148943] &amp;lt;br&amp;gt;[http://www.cykelhistoriska.se/art2hjulingar.htm http://www.cykelhistoriska.se/art2hjulingar.htm]&amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt;[http://www.alternativ.nu/handbok/transport/global_cykel.html http://www.alternativ.nu/handbok/transport/global_cykel.html] &amp;lt;br&amp;gt;[http://www.svenskcykling.se/tag/undersokning/ http://www.svenskcykling.se/tag/undersokning/] &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lollo199</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Blandning&amp;diff=2452</id>
		<title>Blandning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Blandning&amp;diff=2452"/>
		<updated>2014-02-20T09:55:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lollo199: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vad är en blandning?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är när man tar olika saker tillsammans och blandar ihop dom huller om buller.&amp;amp;nbsp;T.ex. mjölk och choklad är en sorts blandning. Det blir en utsökt blandning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordet blandning betyder att man blandar saker exempel: om jag har vatten då kan jag ta blandsaft som man blandar med vatten då har jag blandat saft. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur gör man tandkräm? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man tar pepparmint för att ge smak på tänderna. Man tar fluor för att stärka tänderna och vatten för att göra det lite mjukare. Vi hällde i salt för att vi ska ta bort smutsen på tänderna. Man tar glycerol för att det ska bli lite kladdigare i tandkrämen och färg för att det ska bli finare. Så blandar vi det mjukt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lollo199</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Bakelser_och_bakverk&amp;diff=2448</id>
		<title>Bakelser och bakverk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Bakelser_och_bakverk&amp;diff=2448"/>
		<updated>2014-02-20T09:50:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lollo199: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;lt;div&amp;gt;Bakpulver&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;När du bakar behöver du ingredienser till exempel mjöl, mjölk, ägg och andra saker och det är när dom blandas med varandra som det händer grejer.…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;div&amp;gt;Bakpulver&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;När du bakar behöver du ingredienser till exempel mjöl, mjölk, ägg och andra saker och det är när dom blandas med varandra som det händer grejer. Men för att smeten ska bli fluffig och luftig så behövs det bakpulver och det är när bakpulvret blandas med vätska som det händer. Det bildas en gas som heter koldioxid, smeten fylls med små, små gasbubblor och då blir den riktigt fluffig,&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;men utan bakpulver blir smeten platt och hård. &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Gustav Adolfbakelser&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Gustav Adolf var en kung på 1600-talet, 1600-talet var för mer än 400 år sen.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Gustav Adolfbakelsen äts alltid den 6 november för det var den dagen han dog.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Gluten&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Gluten finns i vete, råg och korn. Man gör mjöl av vete, råg och korn. Vid brödbakning är gluten en viktig del för att brödet ska få sin form. Gluten gör så att brödet blir lättare att jobba med och gör så att smeten växer mer.&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;Källor: Kayos krita, Wikipe.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lollo199</name></author>
	</entry>
</feed>