<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Tomas+Larsson</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Tomas+Larsson"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/Tomas_Larsson"/>
	<updated>2026-06-27T21:57:05Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:Nobelpristagarartiklar_(2)&amp;diff=1820</id>
		<title>Tråd:Nobelpristagarartiklar (2)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:Nobelpristagarartiklar_(2)&amp;diff=1820"/>
		<updated>2013-12-12T19:57:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Hej Axel  Anledningen att vi inte låtit någon skapa egna ´konton  är att vi behöver tillstånd från föräldrarna. Vi kanske bör göra det.  M V H  Tomas&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Hej Axel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Anledningen att vi inte låtit någon skapa egna ´konton  är att vi behöver tillstånd från föräldrarna. Vi kanske bör göra det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
M V H&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tomas&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Martin_Karplus&amp;diff=1797</id>
		<title>Martin Karplus</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Martin_Karplus&amp;diff=1797"/>
		<updated>2013-12-09T13:24:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Han heter Martin Karplus och han är född 15 mars år 1930. Martin Karplus kommer ifrån&amp;amp;nbsp; &amp;lt;br&amp;gt;Han är 83 år gammal. Han har gjort upptäckter som gör att solceller och bi…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Han heter Martin Karplus och han är född 15 mars år 1930. Martin Karplus kommer ifrån&amp;amp;nbsp; &amp;lt;br&amp;gt;Han är 83 år gammal. Han har gjort upptäckter som gör att solceller och bilbatterier blir bättre. Österrikes amerikansk kemist. Han tog nobelpriset i kemi 2013. Han delade nobelpriset med Michael Levitt och Arieh Wasrhel i kemi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://www.ne.se/martin-karplus&amp;lt;br&amp;gt;Källor: http://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Karplus&amp;lt;br&amp;gt;Källor: http://www.dn.se/extern-sok/?s=martin%2Bkarplus&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johan w&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Mo_Yan&amp;diff=1796</id>
		<title>Mo Yan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Mo_Yan&amp;diff=1796"/>
		<updated>2013-12-09T13:17:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Mo Yan nobelpristagare. Föddes 1955. Han är en av dom bästa kinesiska författarna. 11 Oktober 2012 vann Mo Yan sitt första nobelpris. Han fick nobelpriset för litteratur. A…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Mo Yan nobelpristagare. Föddes 1955. Han är en av dom bästa kinesiska författarna. 11 Oktober 2012 vann Mo Yan sitt första nobelpris. Han fick nobelpriset för litteratur. Anna Gustafsson Chen, som har översatt hans böcker till svenska, har jämfört Mo Yan med Selma Lagerlöf (Nobelpristagare 1909). Precis som Selma Lagerlöf plockar Yan ofta upp sagor. Han växte upp i Gaomi i nordöstra Kina. Föräldrarna var lantbrukare. Han slutade skolan redan som 12-åring för att jobba i jordbruket. I slutet av 1970-talet började han studera litteratur och skriva egna berättelser. Mo Yans böcker finns översatta till många språk, bland annat finns flertaket av hans titlar på japanska, franska och engelska. Den första av hans romaner som översattes till svenska. Den hette ”Det röda fältet” Gjord (1997). Boken blev film 1987 i regi av Zhang Yimou. Efter det har ytterligare två böcker översatts till svenska, &amp;quot;Ximen Nao och hans sju liv&amp;quot; och &amp;quot;Vitlöksballaderna. Hemsidor:www.su.se, www.nobelprize.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av william&amp;lt;br&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Werner_Heisenberg&amp;diff=1795</id>
		<title>Werner Heisenberg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Werner_Heisenberg&amp;diff=1795"/>
		<updated>2013-12-09T13:16:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;By Bundesarchiv_Bild183-R57262,_Werner_Heisenberg.jpg: Unknown derivative work: Quartl (Bundesarchiv_Bild183-R57262,_Werner_Heisenberg.jpg) [CC-BY-SA-3.0-de (http://creative/lice…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;By Bundesarchiv_Bild183-R57262,_Werner_Heisenberg.jpg: Unknown derivative work: Quartl (Bundesarchiv_Bild183-R57262,_Werner_Heisenberg.jpg) [CC-BY-SA-3.0-de (http://creative/licenses/by-sa/3.0/de/deed.en)], via Wikimedia Commons commons.org&amp;lt;br&amp;gt;Werner Karl Heisenberg är född 5 december 1901 i Würzburg. Werner han bara bli 74 år gammal. Werner dog 1 februari 1976 i München. Warner var en tysk fysiker. Werner är mest känd för osäkerhetsprincip från 9127. Under den tidiga nazismen i Tyskland blev Werner trakasserad av nazisterna som en vit jude eftersom han undervisade i Albert Einsteins teorier. Förhärskande Deutsche physik rörelsen, en nationalistisk gren bland de tyska fysikerna. Senare kom han att leda ett av nazityskland försök att skaffa en atombomb. Hans målmedvetenhet och art av engagemang i detta projekt har blivit omdebatterade. &amp;lt;br&amp;gt;Källor.&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Werner_Heisenberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/werner-heisenberg?i_h_word=werner%20hiesnenberg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Albert_A._Michelson&amp;diff=1794</id>
		<title>Albert A. Michelson</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Albert_A._Michelson&amp;diff=1794"/>
		<updated>2013-12-09T13:11:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Albert A. Michelson. Född år 1852 den 19 december i Tyskland. Två år senare flyttade han och hans familj till delstaten Kalifornien i USA (United Stats of America.) i staden …&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Albert A. Michelson. Född år 1852 den 19 december i Tyskland. Två år senare flyttade han och hans familj till delstaten Kalifornien i USA (United Stats of America.) i staden San Francisco. Han Fick en tidig utbildning i Grundskolan. Han skrev in sig på Universitet US Navel Academy år 1869. När han tog examen år 1873. Han blev fänrik och han fick en två års kryssning till väst Indien tack vare President Grant. Det var för att han skulle jobba där i två år, men han hann koppla av på resan.&amp;lt;br&amp;gt;År 1879 jobbade han på US Navel Observatory och då var han. &amp;lt;br&amp;gt;År 1881 var under första världskriget han var katen på ett örlogsfartyg.&amp;lt;br&amp;gt;År 1907 försökte han mätta hur snabbt jorden snurrade. &amp;lt;br&amp;gt;Han byggde ett långt vakuumrör, för att få fram hur snabbt jorden snurrade. Han kallade farten för ljushastighet. Med andra siffror 299 796 ± 4 km/s; = så snabbt åker jorden på en sekund.&amp;lt;br&amp;gt;År 1907 fick han nobelpris i fysik för hans upptäckt om ljushastigheten &amp;lt;br&amp;gt;År 1931 Avled han i Kalifornien. Han blev 78 år.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Albert_Abraham_Michelson2.jpg &amp;lt;br&amp;gt;By Bunzil at en.wikipedia [Public domain], from Wikimedia Commons &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;lt;br&amp;gt;http://www.ne.se/lang/albert-a-michelson?i_h_word=Albert%20A.%20Michelson&amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_A._Michelson&amp;lt;br&amp;gt;http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1907/michelson-bio.htm&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Johannes Salo&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Richard_Wills%C3%A4tter&amp;diff=1793</id>
		<title>Richard Willsätter</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Richard_Wills%C3%A4tter&amp;diff=1793"/>
		<updated>2013-12-09T12:46:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Richard Willstätter är en Person som har vunnit nobelpriset i kemi. Han fick nobelpriset för rörande växters pigment. Richard Willstätter var född den 13 augusti år 1872.…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Richard Willstätter är en Person som har vunnit nobelpriset i kemi. Han fick nobelpriset för rörande växters pigment. Richard Willstätter var född den 13 augusti år 1872. Sen dog han 3 augusti år 1942 han blev 70 år. Han föräldrar flyttade nära tekniska skolan i Nürnberg och i den skolan studera han. Richard Willstätter fick sitt nobelpris år 1915. Han kom ifrån Tyskland. Den staden han föddes i hette Karlsruhe. Han kom på ett sett att titta. Han kom på varför saker får just den färgen t.ex. som varför bladen blir gröna. Vi lärde mig att av hans upptäckt att när träden tappar sina löv så brukar några vara röda, gula, orange, och vissa är fort farande gröna. Det är så hans upptäckt är nu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&amp;lt;br&amp;gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Richard_Willst%C3%A4tter - bild&amp;lt;br&amp;gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Richard_Willst%C3%A4tter&amp;lt;br&amp;gt;http://translate.google.se/translate?hl=sv&amp;amp;amp;sl=en&amp;amp;amp;u=http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1915/willstatter-bio.html&amp;amp;amp;prev=/search%3Fq%3Drichard%2Bwillst%25C3%25A4tter%26biw%3D1366%26bih%3D673&amp;lt;br&amp;gt;http://www.ne.se/richard-willst%C3%A4tter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Sara&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Robert_Robinson&amp;diff=1792</id>
		<title>Robert Robinson</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Robert_Robinson&amp;diff=1792"/>
		<updated>2013-12-09T12:45:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1947/år 1947&amp;lt;br&amp;gt;Robert Robinson fick Nobelpriset i kemi. Han är född den 13 september år 1886 i Ruffor…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1947/år 1947&amp;lt;br&amp;gt;Robert Robinson fick Nobelpriset i kemi. Han är född den 13 september år 1886 i Rufford som ligger väldigt nära Chesterfield. Han dog i Greate Missenden den 8 februari år 1975. År 1912 blev Robert den första professorn till tillämpad och teoretisk kemi. Robert har varit med i mycket mer en trettio kommittéer. När Robert var lite yngre så var han bergsbestigare. Han har bestigit berg i Nya Zeeland, Norge och mycket, mycket mer. Han är en väldigt duktig och ivrig schackspelare. Han gick och utbildade sig på University of Manchester. Han fick nobelpriset för sina undersökningar av biologiskt betydelsefulla ämnen ur växtriket. Hans upptäckt hjälpte till och starta penicillinet.&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; &amp;lt;br&amp;gt;http://www.ne.se/robert-robinson&amp;lt;br&amp;gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal&amp;lt;br&amp;gt;[http://translate.google.se/translate?hl=sv&amp;amp;sl=en&amp;amp;u=http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1947/robinson-bio.html&amp;amp;prev=/search%3Fq%3DRobert%2BRobinson%26biw%3D943%26bihc%3D465 http://translate.google.se/translate?hl=sv&amp;amp;amp;sl=en&amp;amp;amp;u=http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1947/robinson-bio.html&amp;amp;amp;prev=/search%3Fq%3DRobert%2BRobinson%26biw%3D943%26bihc%3D465]&amp;amp;nbsp; Av Ebba E&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Daniel_Bovet&amp;diff=1791</id>
		<title>Daniel Bovet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Daniel_Bovet&amp;diff=1791"/>
		<updated>2013-12-09T12:03:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Daniel Bovet Föddes i Fleurier i Schweiz den 23 Mars 1907. Bovet var professor. Mellan år 1969 och 1671 var Bovet chef för National Research Council i Rom. Daniel Bovet fick n…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Daniel Bovet Föddes i Fleurier i Schweiz den 23 Mars 1907. Bovet var professor. Mellan år 1969 och 1671 var Bovet chef för National Research Council i Rom. Daniel Bovet fick nobelpriset i Medicin år 1957 efter sin upptäckt av ett läkemedel som blockerar effekten av specialfika signalsubstanser. Men det han är mest känd för är sin upptäckt av antihistaminer som blockerar signalsubstansen histamin. Histamin används inom forskningen av allergier.  &lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/daniel-bovet&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Bovet&lt;br /&gt;
http://search.nobelprize.org/search/nobel2013/?i=en&amp;amp;charset=UTF-8&amp;amp;oenc=UTF-8&amp;amp;q=Daniel+Bovet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Maxximus&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Emil_Fisher&amp;diff=1790</id>
		<title>Emil Fisher</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Emil_Fisher&amp;diff=1790"/>
		<updated>2013-12-09T11:58:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Emil Fisher&amp;lt;br&amp;gt;Hermann Emil Fisher var tysk kemist, han föddes den 9 oktober år 1852 i Euskirchen i Köln.&amp;lt;br&amp;gt;&amp;amp;nbsp; Emil vann nobels kemipris år 1902 för sina syntetiska arb…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Emil Fisher&amp;lt;br&amp;gt;Hermann Emil Fisher var tysk kemist, han föddes den 9 oktober år 1852 i Euskirchen i Köln.&amp;lt;br&amp;gt;&amp;amp;nbsp; Emil vann nobels kemipris år 1902 för sina syntetiska arbeten rörande kolhydrater och purinföreningar. Purinföreningar används som kannabinoidreceptorligader vilket kan användas för bra saker. Han upptäckte att enstaka platser på cellens yta var mottagbara för ämnen så att man kan tillverka mer exakt medicin.&amp;lt;br&amp;gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; &amp;lt;br&amp;gt;Emil fisher dog år 1919 den femtonde juli.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Sully_Prudhomme&amp;diff=1789</id>
		<title>Sully Prudhomme</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Sully_Prudhomme&amp;diff=1789"/>
		<updated>2013-12-09T11:54:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Sully Prodhomme föddes 7 mars 1839. Han föddes i Paris i Frankrike. Han var duktig i skolan. Förut hette han Armand. Sully Prodhomme fick Nobelpriset i litteratur. Han fick No…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sully Prodhomme föddes 7 mars 1839. Han föddes i Paris i Frankrike. Han var duktig i skolan. Förut hette han Armand. Sully Prodhomme fick Nobelpriset i litteratur. Han fick Nobelpriset 10 december 1901. Han skrev dikter. Han var författare. Han var fattig i skolan. Han skrev tillexempel olycklig kärlekssaga. Han var första som tog litteraturpriset. Sully Prodhomme hade en ögonsjukdom. Sen kom dagen när Sully prudhomme dog. Han dog 1907 och blev 68 år.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/sully-prudhomme/318712&lt;br /&gt;
 http://litteratur.ifohttp://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Sully-Prudhomme.jpgkus.se/articles/4d7159cdb9cb46223906b626-sully-prudhomme &lt;br /&gt;
hhttp://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Sully-Prudhomme.jpgttp://sv.wikipedia.org/wiki/Sully_Prudhomme&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Ellen&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Rabindranath_Tagore&amp;diff=1788</id>
		<title>Rabindranath Tagore</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Rabindranath_Tagore&amp;diff=1788"/>
		<updated>2013-12-09T11:47:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Rabindranath Tagore vann nobelpriset i litteratur. Tagore bodde i Indien. Hans far Devendranat Tagore är grundare av hinduiska reformrörelsen. Deras familj var väldigt rik. Ta…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Rabindranath Tagore vann nobelpriset i litteratur. Tagore bodde i Indien. Hans far Devendranat Tagore är grundare av hinduiska reformrörelsen. Deras familj var väldigt rik. Tagore föddes den 7 maj 1861 han dog den 7 augusti 1941. Han blev 80 år. Rabindranath skrev texten till Indiens nationalsång Jana-Gana-Mana samt Bangladeshs nationalsång Amar Soner Bangla. Tagore fick sitt nobelpris 1913. Han jobbade som författare och målar. När han var runt 20 år började han vissa upp sina noveller och dikter. Tagore skrev ju Indiska nationalsången och hur den används idag. Ja man sjunger den fortfarande. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Källor&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rabindranath_Tagore#Bibliografihttp://www.ne.se/lang/rabindranath-tagore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av:Tindra&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=P%C3%A4r_Fabian_Lagerkvist&amp;diff=1787</id>
		<title>Pär Fabian Lagerkvist</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=P%C3%A4r_Fabian_Lagerkvist&amp;diff=1787"/>
		<updated>2013-12-09T11:37:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Pär Lagerkvist var en romanförfattare, poet, novellförfattare, dramatiker och essäist. Pär Lagerkvist föddes 23 Maj 1851 i Växjö, Kronobergs län, i Småland. Han och han…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pär Lagerkvist var en romanförfattare, poet, novellförfattare, dramatiker och essäist.&lt;br /&gt;
Pär Lagerkvist föddes 23 Maj 1851 i Växjö, Kronobergs län, i Småland. Han och hans familj bodde ovanpå en järnvägsrestaurang. I en tjänstebostad, med ett kök och två rum. Pär var yngst av alla syskon, och hade 1 bror och 5 systrar. Han växte upp i en strängt religiöst hem. När Pär var i tonåren gick mormodern bort och han tog det väldigt hårt och tappade sin tro. Men han höll kvar intresset för bibliska och mytologiska som litterära motiv. Han skrev dramatik också. Hans romaner blev dramatiska. 1916 skrev Lagerkvist sitt första betydande verk, under första världskriget, diktsamlingen Ångest. Den blev banbrytande för modernismen i Sverige. Lagerkvist påverkades mycket av sin uppfostran. För han växte upp i ett kristet hem. När han var 27 år gifte han sig med Karen Sörensen. Samtidigt fick dem dottern Elin Lagerkvist. 1920 lämnade Pär familjen pga. ekonomiska problem som tärde på äktenskapet. 1925 blev skilsmässan ett faktum. Redan samma år gifte han sig med änkan Elaine Hallberg. Dom hade ett lyckligt äktenskap. Dem fick tvilling söner, Ulf Lagerkvist och Bengt Lagerkvist. Pär Lagerkvist hade kunnat få nobelpris i litteratur 1950, men juryn valde istället Bertrand Russel. Men Lagerkvist fick nobelpriset i litteratur året efter, 1951. Juryn valde honom med motivationen:&lt;br /&gt;
”För den konstnärliga kraft och djupa &lt;br /&gt;
självständighet, varmed han i sin diktning söker svar &lt;br /&gt;
på människans eviga frågor”&lt;br /&gt;
1953 skrev han en välkänd dikt, Aftonland. Han skrev bland annat också Pilgrim på havet (1964) och Det heliga landet (1964). 1967 dog hans maka, Elaine Hallberg. Pär tog detta riktigt hårt. I en av hans böcker tecknade han sin fru.&lt;br /&gt;
Pär Fabian Lagerkvist dog den 11 juli 1974 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4r_Lagerkvist &lt;br /&gt;
http://www.blekingemuseum.se/lansbibl/forfattare/lagerkvi.asp &lt;br /&gt;
http://klassiker.wikispaces.com/P%C3%A4r+Lagerkvist&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Linnea Jonsson&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Karl_Landsteiner&amp;diff=1786</id>
		<title>Karl Landsteiner</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Karl_Landsteiner&amp;diff=1786"/>
		<updated>2013-12-09T11:34:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Han föddes 14 juni 1868 i wien i österrike. År 1930 fick han Nobelpriset i medicin för sin uprteckt av abo-systemet vårt viktigaste blodgruppsindelning. Våra blodgrupper de…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Han föddes 14 juni 1868 i wien i österrike. År 1930 fick han Nobelpriset i medicin för sin uprteckt av abo-systemet vårt viktigaste blodgruppsindelning. Våra blodgrupper delas in i a,b,ab och 0 (noll).  Han dog den 26 juni 1943 i new york. Karl Landsteiner är också med på österrikets 1000 lapp. Han utbildade sig på wiens universitet.  &lt;br /&gt;
Källor: http://www.ne.se/lang/karl-landsteiner&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Landsteiner&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Tilda&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Marie_curie&amp;diff=1785</id>
		<title>Marie curie</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Marie_curie&amp;diff=1785"/>
		<updated>2013-12-09T11:23:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Marie Sktodowska föddes 7 november 1867 i Warszawa i Polen. Hon dog av aplastisk anemi 4juli 1934 hon blev 66 år gammal. Hon var både fysiker och kemist. Hennes pappa var fysi…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Marie Sktodowska föddes 7 november 1867 i Warszawa i Polen. Hon dog av aplastisk anemi 4juli 1934 hon blev 66 år gammal. Hon var både fysiker och kemist. Hennes pappa var fysik lärare. Det var från honom Marie blev intresserad av fysik och kemi.1891 flytta hon till paris för att plugga matematik och fysik. Där träffa hon Pierre Curie. 1895 gifte dom sig och Marie bytte efternamn från Sktodowska till Curie. Tillsammans fick dom 2 barn Irene Joliot Curie och Eva Curie. Fysikern Henri Becquerel hade nyligen hittat en konstig strålning. Marie och Pierre Curie började forska med honom. Dom bestämde sig för att kalla det för radioaktivitet. 1903 fick dom alla nobelpriset i fysik. 1911 fick Marie ett nobelpris till det var i kemi. Hon hade börjat forska om radioaktiva grundämnen. Hennes döttrar fick också nobelpris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://194.68.50.206/espresso/modules_sv/t2_nobel/further_resources/factfile_p2.html http://www.ne.se/sok?q=marie+curie&lt;br /&gt;
]&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Marie_Curie]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sofia Bäck&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Rudyard_Kippling&amp;diff=1784</id>
		<title>Rudyard Kippling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Rudyard_Kippling&amp;diff=1784"/>
		<updated>2013-12-09T11:15:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Rudyard Kipling föddes i Indien år 1865. Han jobbade som journalist. Han fick litteraturpriset år 1907. Han skrev Djungelboken år 1894. Disneys gjorde den till en film år 19…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Rudyard Kipling föddes i Indien år 1865. Han jobbade som journalist. Han fick litteraturpriset år 1907. Han skrev Djungelboken år 1894. Disneys gjorde den till en film år 1967.&amp;amp;nbsp; Han skrev också en bok som heter Kim. Han skrev också Havets hjärta, Mannen som vill bli kung och Gungan din. Han dog den 13 januari år 1936. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källor: http://sv.wikipedi a.org/wiki/Rudyard_Kipling och http://www.ne.se/lang/rudyard-kipling&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Irma.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Henri_La_Fontaine&amp;diff=1783</id>
		<title>Henri La Fontaine</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Henri_La_Fontaine&amp;diff=1783"/>
		<updated>2013-12-09T11:06:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Under året 1854 föddes Henri den 22 april i staden Bryssel, och sen den 14 maj 1943 så avled han i sin hemma stad Bryssel. År 1913 fick han Nobels fredspris genom   att han s…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Under året 1854 föddes Henri den 22 april i staden Bryssel, och sen den 14 maj 1943 så avled han i sin hemma stad Bryssel. År 1913 fick han Nobels fredspris genom   att han skapade freds organisationen Office International de Bibliographie. Han gjorde den tillsammans med Paul Otlet. Han var också känd som socialist och senator. Han var en belgisk politiker och jurist. Henri var en stark kämpe för internationalism. Han var en effektiv ledare för fredsrörelsen i Europa. &lt;br /&gt;
Jag har använt sidorna: http://www.thefamouspeople.com/profiles/henri-la-fontaine-17.php&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Henri_La_Fontaine     http://www.ne.se/lang/henri-la-fontaine &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Victoria&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Mario_vargas_Llosa&amp;diff=1782</id>
		<title>Mario vargas Llosa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Mario_vargas_Llosa&amp;diff=1782"/>
		<updated>2013-12-09T10:07:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Mario Vargas Llosa föddes 28 mars 1936 i Arequipa i Peru.Han är en peruansk-spansk författare. År 2010 tilldelades Mario Nobel priset i litteratur för sin &amp;quot;kartläggning av …&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Mario Vargas Llosa föddes 28 mars 1936 i Arequipa i Peru.Han är en peruansk-spansk författare. År 2010 tilldelades Mario Nobel priset i litteratur för sin &amp;quot;kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag&amp;quot;. Han var det enda barnet till Ernesto Vargas Maldonado och Dora Llosa Ureta. Fadern var busschaufför och modern var dotter till en kreolfamilj (ättlingar till européer som fötts i de centralamerikanska kolonierna, ofta med en slav- eller indianförälder.) &lt;br /&gt;
Vargas Llosas första roman Staden och hundarna(La ciudad y los perros) publicerades 1963. Handlingen utspelar sig kring en grupp kadetter på Limas militärskola, och bygger på författarens egna erfarenheter under hans två år vid Colegio Militar Leoncio Prado.&lt;br /&gt;
År 1963 gifte han sig med sin kusin och fick tre barn med henne.&lt;br /&gt;
källor:&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/mario-vargas-llosa/339318&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mario_Vargas_Llosa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Alias&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Sparvuggla&amp;diff=1780</id>
		<title>Sparvuggla</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Sparvuggla&amp;diff=1780"/>
		<updated>2013-12-06T14:41:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sparvugglan är en liten uggla som finns i hela Sverige. Den lever på småfåglar och mindre gnagare. Den är dagaktiv. Lätet är ett entonigt visslande.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Sparvuggla&amp;diff=1760</id>
		<title>Sparvuggla</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Sparvuggla&amp;diff=1760"/>
		<updated>2013-11-28T14:59:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tomas Larsson: Skapade sidan med &amp;#039;Sparvugglan är en liten uggla som finns i hela Sverige. Den lever på småfåglar och mindre gnagare. Den är dagaktiv. Lätet är ett entinigt visslande. &amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sparvugglan är en liten uggla som finns i hela Sverige. Den lever på småfåglar och mindre gnagare. Den är dagaktiv. Lätet är ett entinigt visslande.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tomas Larsson</name></author>
	</entry>
</feed>