<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Valentina123</id>
	<title>Wikimini, encyclopedin för barn - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://sv.wikimaxi.org/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Valentina123"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/wiki/Special:Bidrag/Valentina123"/>
	<updated>2026-06-28T09:31:38Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.11</generator>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:HEJ_(3)&amp;diff=6009</id>
		<title>Tråd:HEJ (3)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:HEJ_(3)&amp;diff=6009"/>
		<updated>2014-11-21T13:29:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;HEJ  &amp;lt;br&amp;gt;&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;HEJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Skyharvey&amp;diff=6008</id>
		<title>Användardiskussion:Skyharvey</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Skyharvey&amp;diff=6008"/>
		<updated>2014-11-21T13:29:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: Diskussionssida upprättades automatiskt när första diskussionssidan postades.&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:HEJ_(2)&amp;diff=6007</id>
		<title>Tråd:HEJ (2)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:HEJ_(2)&amp;diff=6007"/>
		<updated>2014-11-21T13:29:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;HEJ&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;HEJ&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Eliash&amp;diff=6006</id>
		<title>Användardiskussion:Eliash</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Eliash&amp;diff=6006"/>
		<updated>2014-11-21T13:28:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: Diskussionssida upprättades automatiskt när första diskussionssidan postades.&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:HEJ_(1)&amp;diff=6005</id>
		<title>Tråd:HEJ (1)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tr%C3%A5d:HEJ_(1)&amp;diff=6005"/>
		<updated>2014-11-21T13:28:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;HEJ&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;HEJ&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=6004</id>
		<title>Bröst</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=6004"/>
		<updated>2014-11-21T13:27:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Bröst är de två rundade delarna framtill på överkroppen hos kvinnor.&amp;lt;br&amp;gt;Både män och kvinnor har bröstvårtor men bara kvinnor har bröstkörtlar under&amp;amp;nbsp;bröstvårtorna.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då en kvinna bli gravid växer brösten och efterhand eller i samband med förlossningen börjar mjölkkörtlarna producera mjölk så att mamman kan amma barnet. Bröstvårtorna har små öppningar längst ut.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;Lika olika som ansikten kan vara, lika olika kan utseenden på bröst vara, t.ex, storlek, form osv.&amp;lt;/span&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så här ser ett bröst ut inuti. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4543</id>
		<title>Bröst</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4543"/>
		<updated>2014-05-15T10:54:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Bröst är de två rundade delarna framtill på överkroppen hos kvinnor.&amp;lt;br&amp;gt;Både män och kvinnor har bröstvårtor men bara kvinnor har bröstkörtlar under&amp;amp;nbsp;bröstvårtorna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då en kvinna bli gravid växer brösten och efterhand eller i samband med förlossningen börjar mjölkkörtlarna producera mjölk så att mamman kan amma barnet. Bröstvårtorna har små öppningar längst ut.&amp;amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;span style=&amp;quot;line-height: 1.5em;&amp;quot;&amp;gt;Lika olika som ansikten kan vara, lika olika kan utseenden på bröst vara, t.ex, storlek, form osv.&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så här ser ett bröst ut inuti.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;div&amp;gt;[[Image:Bröst.jpg|thumb|right]]&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4135</id>
		<title>Bröst</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4135"/>
		<updated>2014-05-09T11:51:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Bröst är de två rundade bildningarna framtill på överkroppen hos kvinnor.&amp;lt;br&amp;gt;Både män och kvinnor har bröstvårtor men bara kvinnor har bröstkörtlar&amp;lt;br&amp;gt;bakom brösten .I bröst körtlarna bildas mjölk så att mamman kan amma&amp;lt;br&amp;gt;sitt barn Då en kvinna bli gravid växer brösten . Efter eller i samband med förlossningen börjar mjölkkörtlarna producera mjölk. Bröstvårtorna har små öppningar längst utt.&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
så här ser ett bröst utt inuti.[[Image:Smiley-whatchutalkingabout_smile.gif|[-sMiLeY-]]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni vet som att alla har olika ansikten så är det med brösten&amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
alla har olika bröst,bröstformer.hudfärg på bröstet.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;[[Image:Bröst.jpg|thumb|right]]&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4048</id>
		<title>Bröst</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4048"/>
		<updated>2014-04-30T12:46:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Bröst är de två rundade bildningarna framtill på överkroppen hos kvinnor.&amp;lt;br&amp;gt;Både män och kvinnor har bröstvårtor men bara kvinnor har bröstkörtlar&amp;lt;br&amp;gt;bakom brösten .I bröst körtlarna bildas mjölk så att mamman kan amma&amp;lt;br&amp;gt;sitt barn Då en kvinna bli gravid växer brösten . Efter eller i samband med förlossningen börjar mjölkkörtlarna producera mjölk. Bröstvårtorna har små öppningar längst utt.&amp;amp;nbsp;[[Image:Bröst.jpg|thumb|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
så här ser ett bröst utt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4018</id>
		<title>Bröst</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Br%C3%B6st&amp;diff=4018"/>
		<updated>2014-04-30T09:05:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;amp;nbsp;Bröst är de två rundade bildningarna framtill på överkroppen hos kvinnor.&amp;lt;br&amp;gt;Både män och kvinnor har bröstvårtor men bara kvinnor har bröstkörtlar&amp;lt;br&amp;gt;bakom brö…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;amp;nbsp;Bröst är de två rundade bildningarna framtill på överkroppen hos kvinnor.&amp;lt;br&amp;gt;Både män och kvinnor har bröstvårtor men bara kvinnor har bröstkörtlar&amp;lt;br&amp;gt;bakom brösten .I bröst körtlarna bildas mjölk så att mamman kan amma&amp;lt;br&amp;gt;sitt barn Då en kvinna bli gravid växer brösten . Efter eller i samband med förlossningen börjar mjölkkörtlarna producera mjölk. Bröstvårtorna har små öppningar längst utt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4rtat&amp;diff=3887</id>
		<title>Hjärtat</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4rtat&amp;diff=3887"/>
		<updated>2014-04-25T10:28:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är hjärtat?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtat är en [[Muskler|muskel]], den slår av sig själv. Det kallas för att den är en ickevilje styrd [[Muskler|muskel]]. Som nyfödd slår ditt hjärta ungefär 120 slag per minut och som en elva åring slår det ungefär 90 slag i minuten. Vuxna har en puls på 70 slag per minut (vilopuls). &amp;amp;nbsp;För att träna ditt hjärta, behöver du jogga i ungefär en halv timme varje vecka. Då inser ditt hjärta att istället för att slå snabbare kan det slå hårdare och långsamare, då får du bättre kondision.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vart åker blodet?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång ditt hjärta slår ett slag pumpas syrerikt blod ut i [[Blodkärlen|artärerna]] och syrefattigt blod kommer in från [[Blodkärlen|venerna]]. [[Blodkärlen|Artärer]] är blodkärl som syrerikt blod åker i. I venerna åker blod som har varit och lämnat syre till [[Celler|cellerna]].&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur slår hjärtat?  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kanske undrar &amp;quot;hur slår mitt hjärta?&amp;quot;. Jo, på ditt hjärta finns en sak som heter: &amp;quot;Sinusknutan&amp;quot;. Den skickar ut elektriska impulser till&amp;amp;nbsp;hjärtmuskulaturen och då drar hjärtat ihop sig och skickar iväg blodet, sen drar det ut sig igen.&amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Inuti hjärtat  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns fyra rum i ditt hjärta - två förmak och två kammare. Mellan rummen sitter något som heter &amp;quot;klaffar&amp;quot;. Det är dörrar som öppnas bara på ett hål så blod från venerna inte går ut i samma hål som det kom in i. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
hmm..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;amp;nbsp;&amp;lt;br&amp;gt; Blodflödet i hjärtat &amp;lt;br&amp;gt; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syrefattigt venöst blod från hela kroppen kommer in i höger förmak via övre och undre hålvenernar leds ner till höger kammare. Härifrån pumpas blodet tillbaka till hjärtat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Sjukdomar &amp;lt;br&amp;gt;Många sjukdomar är ärftliga. Det är sjukdomar som beror på ärvda anlag (gener) Vissa sjukdomar beror på en enda gen. Man känner till cirka 6 000 sådana sjukdomar. Ett exempel är blödarsjuka. Andra ärftliga sjukdomar orsakas av flera gener samt levnadsvanor och livsmiljö som samverkar. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes och allergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; Blodomlopp &amp;lt;br&amp;gt;Blodomlopp är ett system för transport i kroppen och består av blodkärl och hjärta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt; &amp;lt;br&amp;gt; Lilla och stora kretsloppet&amp;lt;br&amp;gt;Blodomloppet kan delas in i två olika kretslopp. I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtats högra halva till lungorna, där det lämnar koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat, men då kommer det till den vänstra halvan. I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva ut till alla delar av kroppen. Där lämnar blodet ifrån sig syre och näringsämnen till cellerna samtidigt som det tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter från cellerna. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva. I varje kretslopp finns det olika typer av blodkärl. När blodet pumpas ut från hjärtat går det genom artärer. Dessa grenar upp sig i allt tunnare artärer och till slut i kapillärer. Kapillärerna är tunnare än hårstrån. Kapillärerna har mycket tunn vägg, och därför kan syre, koldioxid och näringsämnen passera genom väggen. lungornas kapillärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. I kapillärerna ute i kroppen släpper blodet ut syre och näringsämnen till alla kroppens celler samtidigt som blodet tar upp koldioxid och andra avfallsämnen från cellerna.&amp;lt;br&amp;gt;Blodet i kapillärerna samlas sedan i vener, som för blodet tillbaka till hjärtat. lärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. I kapillärerna ute i kroppen släpper blodet ut syre och näringsämnen till alla kroppens celler samtidigt som blodet tar upp koldioxid och andra avfallsämnen från cellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blodet i kapillärerna samlas sedan i vener, som för blodet tillbaka till hjärtat. &amp;lt;br&amp;gt;Källor: NE.SE Wikipedia &amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=3886</id>
		<title>Tjocktarm</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=3886"/>
		<updated>2014-04-25T10:28:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Människan har en tjocktarm. Tjocktarmen tillhör vårt [[Matspjälkningen|matspjälkningsystem]]. I tjocktarmen sugs det sista vattnet upp som tarmluddet i tunntarmen inte har sugt upp, sedan gör tjocktarmen maten till avföring (bajs)&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
tjocktarm är den del av tarmkanalen som sitter mellan tunntarmen och anus. Tjocktarmen innehåller bakterier som bryter ner tarminnehållet ytterligare. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=3877</id>
		<title>Tjocktarm</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=3877"/>
		<updated>2014-04-25T10:16:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Människan har en tjocktarm. Tjocktarmen tillhör vårt [[Matspjälkningen|matspjälkningsystem]]. I tjocktarmen sugs det sista vattnet upp som tarmluddet i tunntarmen inte har sugt upp, sedan gör tjocktarmen maten till avföring (bajs) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=3876</id>
		<title>Tjocktarm</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://sv.wikimaxi.org/w/index.php?title=Tjocktarm&amp;diff=3876"/>
		<updated>2014-04-25T10:16:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Valentina123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Människan har en tjocktarm. Tjocktarmen tillhör vårt [[Matspjälkningen|matspjälkningsystem]]. I tjocktarmen sugs det sista vattnet upp som tarmluddet i tunntarmen inte har sugt upp, sedan gör tjocktarmen maten till avföring (bajs) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
de tar 1 timma att maten smällter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Valentina123</name></author>
	</entry>
</feed>