Led

Om inte vi skulle haft leder skulle vi vara stela som pinnar. Skelettbenen som rör sig mot varandra i leden passar oftast ihop med varandra, nästan som pusselbitar. Skelettet håller ihop med hjälp av senor, leder och ledband. Vi har över 100 leder. Leder gör så att skelettet kan röra sig. I lederna finns det ledvätska som smörjer ledytorna så att de glider lättare mot varandra.

Det finns några olika sorters leder i kroppen. Runtom lederna sitter starka band som håller ihop benen, som kallas för ledband eller ligament.

Olika sorters leder

Gångjärnsleder kan bara röra sig fram och tillbaka som ett gångjärn. Gångjärnsleder finns i t.ex tår och fingrar och göra att man kan böja upp och ner.

Vridleder kan bara vridas fram och tillbaka, lite som ett lock på en burk. Vridleder är leder som gör att vi kan vrida på t.ex huvudet.

Kulleder kan röra sig allra mest, det finns en kulled i armbågen. Det är kulleder som gör att benen kan vrida sig i flera riktningar.

Rörliga leder:

Ryggradsdjur är varelser som har en ryggrad, alltså att man har ett skelett i kroppen.

Alla ryggradsdjur har leder som är en rörlig anslutning mellan två eller flera skelettdelar. En led som består av mer än två ben heter sammansatt led.

Hur ser det ut?

 I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns en ledkapsel och i den tillverkas det en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt, vätskan finns där för att benen inte ska skava mot varandra. Mellan de båda benen i leden går ledband, de hjälper till att hålla ihop benen.

Brosk och dess egenskaper:

Vid slutet av alla leder finns ledbrosk. Brosk är halt som is och därför blir det lättare för skelettbenen att röra sig mot varandra.

Ledkapslar:
Alla lederna i kroppen har ytterst en ledkapsel som håller ihop leden.
Från ledkapseln bildas en slags vätska som heter ledvätska som smörjer leden.
Ledvätskan som bildas har de näringsämnen som gör så att brosket kan leva för brosket har inga blodkärl.

Ledbroskets tjocklek är mellan 0,2 och 7,0mm i olika delar.

Den här bilden en knäled med många olika leder. Du ser tex ledbrosk, korsband, lårben, ledband, menisk, vadben och skenben. Alla dom här benen och lederna behövs för att knät ska vara rörligt och lätt att vrida och använda på många olika sätt. 

Kul fakta

Visste du att menisker och kotor är också leder.

Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna.Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kullleder i fingrarna?

Källa: Biologi Puls Människan Natur kultur