Enskede gård gods: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Gårdens historik == |
|||
Godset Enskede gård är ett säteri från 1800-talet. |
Godset Enskede gård är ett säteri från 1800-talet. |
||
Första gången platsen omtalas var 1397 då en man vid namn Rutger Crouwel köpte mark för 1 öre i Enskiæ. Andra tidiga namn på platsen är Enskjed, Enskied och Änskeda. Runt tidigt 1700-tal slogs tre mindre gårdar ihop och bildade Enskede. Gårdarna kallades Lilla Enskede, Stora Enskede och Bägersta. Förutom dessa gårdar tillhörde även torpen Dalen, Stora Gungan, Glädjen, Åsen, Linde, Sundsborg, Skärmarbrink och |
Första gången platsen omtalas var 1397 då en man vid namn Rutger Crouwel köpte mark för 1 öre i Enskiæ. Andra tidiga namn på platsen är Enskjed, Enskied och Änskeda. Runt tidigt 1700-tal slogs tre mindre gårdar ihop och bildade Enskede. Gårdarna kallades Lilla Enskede, Stora Enskede och Bägersta. Förutom dessa gårdar tillhörde även torpen Dalen, Stora Gungan, Glädjen, Åsen, Linde, Sundsborg, Skärmarbrink och |
||
Johanneshov. Vid slutet av 1700-talet tog släkten Odelberg över Enskede gård. De moderniserade gården genom att bl.a. bygga nytt |
Johanneshov. Vid slutet av 1700-talet tog släkten Odelberg över Enskede gård. De moderniserade gården genom att bl.a. bygga nytt, dagens huvudbyggnad stod klar 1805. Man förde också in nya jordbruksmetoder t.ex växelbruk. Det ledde till att det blev en stor arbetsplats och gården blev väldigt lönsam. 1904 såldes Enskede gård av Theodor Odelberg till Stockholm Stad, det brukar anges som starten till trädgårdsstaden. |
||
=== 1900-talet === |
|||
På ägorna anlade man Stockholms första trädgårdsstad, Gamla Enskede, Slakthusområdet och Skogskyrkogården. Efter Theodor Odelberg sålt gården bodde han kvar där ända till sin död 1938. Under andra världskriget användes huset av militären. Efter det lät man huset förfalla fram till 1956 då man restaurerade det. |
|||
=== Idag === |
|||
Idag används huset som flera konstnärsateljéer. Det har växt fram ett bostadsområde i närheten av godset och det finns också en tunnelbanestation, båda med samma namn (Enskede Gård). Några av ägarna har fått bl.a. vägar nämnda efter sig t.ex. Odelbergsvägen och Palmfeltsvägen. |
|||
=== Källor === |
=== Källor === |
||
Versionen från 2 oktober 2016 kl. 13.03
Gårdens historik
Godset Enskede gård är ett säteri från 1800-talet.
Första gången platsen omtalas var 1397 då en man vid namn Rutger Crouwel köpte mark för 1 öre i Enskiæ. Andra tidiga namn på platsen är Enskjed, Enskied och Änskeda. Runt tidigt 1700-tal slogs tre mindre gårdar ihop och bildade Enskede. Gårdarna kallades Lilla Enskede, Stora Enskede och Bägersta. Förutom dessa gårdar tillhörde även torpen Dalen, Stora Gungan, Glädjen, Åsen, Linde, Sundsborg, Skärmarbrink och Johanneshov. Vid slutet av 1700-talet tog släkten Odelberg över Enskede gård. De moderniserade gården genom att bl.a. bygga nytt, dagens huvudbyggnad stod klar 1805. Man förde också in nya jordbruksmetoder t.ex växelbruk. Det ledde till att det blev en stor arbetsplats och gården blev väldigt lönsam. 1904 såldes Enskede gård av Theodor Odelberg till Stockholm Stad, det brukar anges som starten till trädgårdsstaden.
1900-talet
På ägorna anlade man Stockholms första trädgårdsstad, Gamla Enskede, Slakthusområdet och Skogskyrkogården. Efter Theodor Odelberg sålt gården bodde han kvar där ända till sin död 1938. Under andra världskriget användes huset av militären. Efter det lät man huset förfalla fram till 1956 då man restaurerade det.
Idag
Idag används huset som flera konstnärsateljéer. Det har växt fram ett bostadsområde i närheten av godset och det finns också en tunnelbanestation, båda med samma namn (Enskede Gård). Några av ägarna har fått bl.a. vägar nämnda efter sig t.ex. Odelbergsvägen och Palmfeltsvägen.
Källor
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Enskede_gård_(gods)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gamla_Enskede
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1708991
Per Anders Fogelström, Söder om Tullen. 1969 s. 53
Nils-Gustaf Stahre med flera, Stockholms gatunamn. 1992 s336-337
Visningar
Verktyg

Personliga verktyg