Kristendomen i Rom: Skillnad mellan sidversioner
Bullen (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Bullen (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Dem kristna i rom var jagade och förbjöds att ha gudstjänst, deras texter brändes. Därför grävdes underjordiska gångar med gravkammare utmed sidorna. Dessa kallas katakomber och användes även som hemliga mötesplatser vid förföljelser. |
Dem kristna i [[Romarriket|rom]] var jagade och förbjöds att ha gudstjänst, deras texter brändes. Därför grävdes underjordiska gångar med gravkammare utmed sidorna. Dessa kallas katakomber och användes även som hemliga mötesplatser vid förföljelser. |
||
Efter mer än hundra års förföljelser insåg dem som styrde att det inte lönade sig att jaga dem kristna. Kejsare Konstantin införde [[kristendomen]] som en statsreligion i slutet av 300- talet, efter att ha hjälp dem kristna med pengar och nya kyrkor. |
Efter mer än hundra års förföljelser insåg dem som styrde att det inte lönade sig att jaga dem kristna. Kejsare Konstantin införde [[kristendomen]] som en statsreligion i slutet av 300- talet, efter att ha hjälp dem kristna med pengar och nya kyrkor. |
||
Versionen från 13 februari 2017 kl. 12.37
Dem kristna i rom var jagade och förbjöds att ha gudstjänst, deras texter brändes. Därför grävdes underjordiska gångar med gravkammare utmed sidorna. Dessa kallas katakomber och användes även som hemliga mötesplatser vid förföljelser.
Efter mer än hundra års förföljelser insåg dem som styrde att det inte lönade sig att jaga dem kristna. Kejsare Konstantin införde kristendomen som en statsreligion i slutet av 300- talet, efter att ha hjälp dem kristna med pengar och nya kyrkor.
Källor:
Ivansson, E. (2011). Historia. 7. (3. uppl.) Stockholm: Libe
Visningar
Verktyg

Personliga verktyg